Julia Hagström har sett Limmerskan och the glue movement – ett laboratorium för lim-experiment och andra former av poesi bakom nerdragna persienner på Malmö Dockteater. < Back MED LIMMET SOM VAPEN Julia Hagström har sett Limmerskan och the glue movement – ett laboratorium för lim-experiment och andra former av poesi bakom nerdragna persienner på Malmö Dockteater. “EN ENSAM GERILLASOLDAT FRÅN THE GLUEUNIVERSE MED LIMMET SOM VAPEN.”JULIA HAGSTRÖM HAR SETT LIMMERSKAN OCH THE GLUE MOVEMENT – ETT LABORATORIUM FÖR LIM-EXPERIMENT OCH ANDRA FORMER AV POESI BAKOM NERDRAGNA PERSIENNER PÅ MALMÖ DOCKTEATER. ”Limmerskan är ett tidsfördriv, en flykt, en lek, en längtan, en livlina, en möjlighet till ett annat varande”. Så beskriver upphovsmakerskan, skådespelaren och konstnären Ellen Norlund, sitt alter-ego: Limmerskan. Det är en slags bisarr sägen jag har bevittnat på Malmö Dockteater. ”En föreställning, en installation, ett fanzine, ett rum för sökandet efter de förlorande delarna och närstudier av stelnande limbubblor”, som den beskrivs i pamfletten jag får i entrén. En aria utan ackompanjemang inleder föreställningen. Efterföljande är ett fysiskt och metaforiskt kollage i berättelseform i mixed media-format. Det är ett skickligt hanterande av ljud, ljus och bild som skapar en surrealistisk resa i ett undermedvetet landskap. En detaljrik och poetisk (mar)dröms-värld. Norlund beskriver i pamfletten hur Limmerskan kom till i samband med en tid full av sorg och rådlöshet. Hon försökte dra sig till minnes de situationer då hon senast känt sig hel och närvarande, i kontakt med sin omvärld. Ett minne från mellanstadiet var det första hon kom att tänka på – minnet av pysslandet med RX-lim. Bakom stundom svart som barnslig humor, finns en självklar skörhet hos Limmerskan – ”Dotter till de tiotusen Limmerskorna”. Föreställningen är genomgående präglad av en mångbottnad sorgsenhet och melankoli. Porträtten på Limmerskan påminner mig om de på Lydia Hearst som kidnappades av Symbiotiska befrielsearmén på 70-talet. Med en oresonlighet i blicken och RX-flaskan i handen, är hon som en ensam (något autistisk), gerillasoldat från The Glueuniverse med limmet som vapen. I pamfletten beskrivs Limmerskan som ”ett skugg-jag som skapat sitt eget universum där hon relaterar allt till lim och lagning.” Ett experimenterande med ”lim som material och lagning som livs-strategi.” Rummet i dockteaterns lokaler är i sig en installation indelat i olika sektioner. I en del finns lappar och dokument med kryptiska små budskap, anteckningar och olika slags utdrag uppsatta på väggarna. Där hänger också hörlurar som spelar en slags bakgrundsmusik till texterna och bilderna. Krossade och trasiga objekt som lagats med lim ligger utspridda i hela rummet. Under åskådarplatserna finns tre krypin där man hittar Limmerskans anteckningsböcker och fanzines. Även här finns hörlurar man kan lyssna på musik i. Norlund beskriver verket som en närstudie i ensamhet, självvald som ofrivillig. ”Ett alternativt ihopsättande av den inre och den yttre verkligheten”. Omslagsfoto: Gabriel Flores Jair Skriven av: Julia Hagström Previous Next

Äntligen är avsnitt 9 här och det är fullspäckad med Baaderdans och ett teatersnack med den spännande och alltid aktuelle Tobias Brandin. Som vanligt är den fina Flocken som spelar. < Back AVSNITT 9 – BAADER, BRANDIN OCH BRECHT Äntligen är avsnitt 9 här och det är fullspäckad med Baaderdans och ett teatersnack med den spännande och alltid aktuelle Tobias Brandin. Som vanligt är den fina Flocken som spelar. Previous Next AVSNITT 9 – BAADER, BRANDIN OCH BRECHT Artist Name 00:00 / 37:31

Vi pratar om nakenhet: Varför är en naken på scen? Vill vi vara nakna på scen? Sen får vi såklart svar på den stora och viktiga frågan: Varför är alla nakna på scen - i Tyskland? < Back 2:1 – NAKEN Vi pratar om nakenhet: Varför är en naken på scen? Vill vi vara nakna på scen? Sen får vi såklart svar på den stora och viktiga frågan: Varför är alla nakna på scen - i Tyskland? Teasers: - Sara får sin dröm, om att vara nakenkonstnär i Berlin, krossad. - Mellika Melouani Melani reciterar stor prosa. - Matilda tappar aptiten av håriga rumpor. - Rasmus berättar om hans nakenvägran. Inklippta människor: Mellika Melouani Melani (regissör och konstnärlig ledare för Folkoperan), Bianca Praetorius (skådespelare och teaterkritiker) och Xiao Lu (performancekonstnär). Previous Next 2:1 – NAKEN Artist Name 00:00 / 1:05:22

Utställning LINDA MORELL Utställning 2024 Linda Morell 28 september - 26 oktober VERNISSAGE Lördag 28 september klockan 12.00-14.00 Konstnären Linda Morell (f.1993) visar nya verk på Boy konsthall. Utställningen skildrar, via permakriser och dess motsättningar, ett konstruerat smältande rum där beslut aldrig fattas. Ghelh Utställningens titel är inspirerad av det protoindoeuropeiska ordet för guld. Protoindoeuropeiska är en hypotetisk rekonstruerad språkmodell – ett försök att förklara de stora likheterna mellan indoeuropeiska språk genom att tänka sig ett gemensamt ursprung. Ordet för guld, som i originalform skrivs som ǵʰelh₃, tros ha relaterat till färgerna gul och grön och sedan metallen guld och dess egenskaper som att glänsa och glittra. Inom de germanska språken antas därför ǵʰelh₃ ligga till grunden för ordet guld (gold, goldt, gull), geld (pengar) och gjeld (skuld). Detta grundord, eller bättre sagt ljudet, återfinns även inom Sagan om ringen . Varelsen Gollum, som i berättelsen får sitt namn efter ǵʰelh₃-liknande ljud, börjar utstöta ljuden allt eftersom den magiska guldringen korrumperar honom. I en underjordisk grotta tar han tillflykt från både samhället och solen där han lever ett onaturligt långt liv i väntan på sitt enda mål; att återförenas med guldringen. I utställningen på Boy konsthall har "grottan" blivit till ett konferensrum där fallna istappar perforerat mötesbordet och de utplacerade keramikvaserna börjat förvittra. Längs med väggen i utställningen finns små skulpturer i glas och porslin som utger sig för att vara artefakter från denna fiktiva värld, bland annat en urvriden trasa eller näsduk i vitt porslin med rödglansig glasyr. Den vita och blodröda färgen är inspirerad från en av konsthistoriens ultimata statussymboler; den mytomspunna tulpanen Semper Augustus. Denna karaktäristiskt vitröd-randiga tulpanen blev under den så kallade Holländska guldåldern ett ekonomiskt spekulationsobjekt. Inom loppet av ett fåtal år hade en Semper Augustus -tulpanknöl blivit värd lika mycket som ett hus i centrala Amsterdam. Uppgången fick ett dramatiskt slut då lagstiftningen kring handeln med tulpaner förändrades och den snabba värdeminskningen som följde kom sedan att, något felaktigt, betecknas som historiens första spekulationsbubbla. Den så kallade tulpanmanin blev ett kulturellt fenomen och gav upphov till förvanskade berättelser där gemene man i Amsterdam pantsatte hus och hem för att spekulera i tulpaner. Verkligheten var inte riktigt så dramatisk – den så kallade manin fick få konsekvenser då det endast var en handfull personer i den absoluta ekonomiska eliten som ägnade sig åt spekulationer. Tulpanen i fråga dog senare ut på grund av det virus som skapade de eftertraktade ränderna, medan moralpredikan utifrån det falska ekonomiska narrativet levde vidare tillsammans med bilden av den vissnande tulpan i de samtida 1600-tals stilleben. Precis som den riktiga tulpanen var dessa målningar lyxobjekt som endast befann sig i de förmögnas ägo där de hade som uppgift att försöka påminna betraktaren om alltings förgänglighet och i synnerhet dennes egen dödlighet. I systerutställningen Suckers at the base of the main stalk , som samtidigt visas i Bærum Kunsthall utanför Oslo, går det att hitta ytterligare ett mötesbord med smältande istappar. Utställningen handlar även här om falska narrativ knutna till ekonomiska kriser och fabulerar kring ordet permakris (som blev utsett till årets ord år 2022 av ordboken Collins Dictionary). Den ursprungliga betydelsen av ordet kris beskriver dock specifikt en situation som kräver ett avgörande eller en avgörande tidpunkt – därför kan krisen inte vara permanent då själva premissen är att den kommer få en utgång, vare sig en har möjlighet att agera eller inte, och utgången är heller aldrig konsekvenslös. Enkelt uttryckt är krisen inte menad att leva i. Verken i utställningen går trots denna självmotsättning permakrisen till mötes och konstruerar ett smältande rum där vi, likt Gollum, aldrig dör. Ståendes vid ett bord där inga beslut någonsin tas. Morell arbetar med skulptur och installation som bildar spekulativa rum utifrån sociala narrativ, idéhistoria och myter. I hennes projekt kollapsar den linjära tiden ofta - historia, nutid och framtid försöker samexistera genom tillverkning i olika material som keramik, metall, glas och plast. Linda Morell är baserad i Bergen varifrån hon har en master från Fakultet for kunst, musikk og design, vid Universitetet i Bergen från 2019. Tidigare har hon studerat vid Konsthögskolan i Umeå och Göteborgs Konstskola. Morell har haft separatutställningar på bland annat PRÁM (Prag, 2023), Oppland Kunstsenter (Lillehammer, 2022), Platform (Stockholm, 2022), BOA (Oslo 2021) och deltagit i ett flertal grupputställningar. Hennes verk finns representerat i samlingarna på Sogn og Fjordane konstmuseum och KODE konstmuseum. lindamorell.com Linda Morell Linda Morell, visual artist working with sculpture and installation. Öppettider Torsdag 15.00-18.00 Fredag 15.00-18.00 Lördag 11.00-14.00 Vernissage Lördag 28 september klockan 12.00-14.00

Teater BENVITT Teater 2012 Spelades 16 maj – 3 juni, 2012 Plats: Cinnober teater benvitt –en skräckinspirerad föreställning om rädslor. Rädsla används idag som ett medel, i vissa fall för att stimulera köpkraften. I andra för att befoga omoraliska handlingar, såsom tortyr. Den kan ligga som en mur mellan främlingar och nära. Rädslan definierar hur vi lever och resonerar. Person 1 och Person 2 är forskare som i hela sitt yrkesliv har intresserat sig för människans mörka fantasier och okontrollerbara rädslor. De drivs av övertygelsen att människan styrs och kontrolleras av rädslor och att det är först när människan är fri från rädsla som hon kan uppleva verklig frihet . Rädsla är överflödigt i ett modernt samhälle, snarare en sjukdom som måste botas. Utkastade från institutionen använder de nu sig själva som labbråttor. Välkommen in i experimenthallen. ”Det enda resultat som är helt säkert är att vi närmar oss döden” Pressröster Scenlösningen är snygg och skicklig – varje scen kräver en hel del rekvisita, men tack vare den ständiga omförflyttningen blir det aldrig plottrigt på scenen. Det är hela tiden mörkt i rummet och detta, i kombination med att publiken slussas runt, ger känslan av ett skräckkabinett eller ett nygotiskt laboratorium. – Tidningen Kulturen Benvitt, ett spel om rädsla och kontroll. Ett ambitiöst scenrumsarbete/…/ från station till station där våld och tortyr förevisas som exemplariska former av kontroll./…/ Rasmus Klamas regi har valt att gå den äventyrliga övertydlighetens väg. – Tomas Forser, GP

Vi bjuder på teaterskvaller och känslostormar. Det skälver om gbg stadsteater och dessutom har vi haffat eldkonstgruppen Flams. < Back AVSNITT 24 – FLAMS OCH STOFILER Vi bjuder på teaterskvaller och känslostormar. Det skälver om gbg stadsteater och dessutom har vi haffat eldkonstgruppen Flams. Previous Next AVSNITT 24 – FLAMS OCH STOFILER Artist Name 00:00 / 45:21

Utställning NILS EKMAN Utställning 2023 Nils Ekman - COG 18 november – 16 december I utställningen COG på Boy konsthall visar Nils Ekman nya verk bestående av en serie objekt och en serie teckningar. Objekten utgörs av anatomiska modeller av skallben täckta med sågspån. Verket intresserar sig dels för den anatomiska modellen som ett analytiskt verktyg och dels för den mänskliga skallen som ett motiv ofta förekommande inom vanitas-traditionen. Medan modellen är en representation som syftar till förståelse av det verkliga objektet är vanitas en symbolisk framställning som uppmanar till kontemplation över livets förgänglighet. Verket etablerar en sammanblandning av dessa två typer av representationer och därmed dessa två sätt att betrakta – dvs mellan det existentiellt begrundade och det instrumentellt analyserande. Samtidigt ger den oväntade adderingen av sågspån en textur och taktilitet som gör att objekten förvandlas till något helt annat som varken kan reduceras till symbolik eller vetenskaplig metodik. Svävande på höga stålstativ eller uppsatta på väggen liknar de rudimentära livsformer eller arkeologiska fragment. Vid sidan av objekten visas en serie blyertsteckningar. Teckningarna är schematiska och det är svårt att avgöra vad de föreställer. Liksom tekniska ritningar av föremål som väntar på att bli tillverkade väntar dessa skisser på att färdigställas i betraktarens huvud. https://nilsekman.com/ VERNISSAGE 18 november klockan 12.00-14.00 ÖPPET Torsdag 15.00-18.00 Fredag 15.00-18.00 Lördag 11.00-14.00

Teater Nu är ett scen och konstkompani med bas i Göteborg och Bollebygd. Ta del av Teater Nus föreställningar och Boy konsthalls utställningar. AKTUELLT Sofia Tillman NATTVÄKT 12 september - 17 oktober Boy konsthall Motiven i utställningen Nattväkt kretsar kring skiftande tillstånd av närvaro och försvinnande, i ett osäkert gränsland mellan liv och död. Verken växer fram i äggoljetempera, torrpastell och kol, i en långsam tillblivelseprocess där uttrycket söker sig fram. Läs mer Program 2026 Kalendarium September Title TID Var Datum Sofia Tillman 12.00-14.00 Boy konsthall 12/09/2026 Sofia Tillman 15.00-18.00 Boy konsthall 17/09/2026 Sofia Tillman 15.00-18.00 Boy konsthall 18/09/2026 Sofia Tillman 11.00-14.00 Boy konsthall 19/09/2026 Sofia Tillman 15.00-18.00 Boy konsthall 24/09/2026 Sofia Tillman 15.00-18.00 Boy konsthall 25/09/2026 Sofia Tillman 11.00-14.00 Boy konsthall 26/09/2026 Program 2026 14 februari - 21 mars Amy Rondahl Boy konsthall 18 april – 16 maj Emma Amal Khanafer Boy konsthall 8 maj - 10 maj Moa Märta Markgren Craft Days - Göteborg 9 maj - 10 maj The Hour at the Bottom Premiär - Zentralwerk, Dresden 13-14 maj Crossing Stages Scen 46 13 maj The Hour at the Bottom Scen 46 13 maj Gästspel: The Mousetrap Story Scen 46 14 maj Clownworkshop Scen 46 Maj - Juni Intensivkurs i måleri + salong Boy konsthall 12 september – 17 oktober Sofia Tillman Boy konsthall 7 november – 12 december Fanny Arnesen Boy konsthall OM OSS TEATER NU Teater Nu är ett scen- och konstkompani med bas i Bollebygd och Göteborg som skapar scenkonst, rum för samtidskonst och mobiliserar mötesplatser. Teater Nu brinner för utforskandet av nya platser, nya former, nyskrivet och arbetar tvärdisciplinärt. - Vi driver Boy konsthall - Vi s kapar scenkonstverk - Vi skapar mötesplatser och driver projekt BOY KONSTHALL Boy konsthall är ett rum för samtidskonst i Bollebygd. Förutom att här arrangera utställningar driver vi ett residensprogram där konstnärer bjuds in för att skapa nya verk med Bollebygd som backdrop. Matilda Klamas Konstnärlig ledare & Regissör Läs mer Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Läs mer Maja Östebro Kommunikatör & curator på Boy konsthall Läs mer Kontakt Adress Boy konsthall Göteborgsvägen 21, 517 36 Bollebygd Adress Teater Nu Fiskhamnsgatan 43, Göteborg Email info@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se Prenumerera på vårt nyhetsbrev Få koll på våra utställningar och föreställningar E-postadress* Prenumerera Jag vill prenumerera på Teater Nu & Boy konsthalls nyhetsbrev MED STÖD AV

Performance SEX TIMMAR SCENKONST Performance 2011 EN SOMMARFESTIVAL 18 juni, 2011 Plats: Cinnober Teater Inspirerade av sommarens flakvrål, blomsterbuketter, gråtfyllda avslutningsfester och alla andra säsongskalas så bjöd Teater Nu in till en egen festlighet för att fira sommarens intåg. Det blev en kväll fylld av scenkonst, dans och god mat. Programmet under kvällen innehöll: SURVIVAL OF THE FITTEST av Lina Ljungqvist EN PLATS FRÅN VILKET NÅGOT KAN SES Idé och text: Sara Östebro ART BEGINS WITH THE ANIMAL Av: UTRUM Sex timmar scenkonst arrangerades med stöd av Göteborgs Stad Kultur.

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

“Vad är en akademi, egentligen?” Veronika Gustafson har kikat närmare på Den Nya Akademien. < Back TOMRUMMET BLEV STARTSKOTTET “Vad är en akademi, egentligen?” Veronika Gustafson har kikat närmare på Den Nya Akademien. “VAD ÄR EN AKADEMI, EGENTLIGEN?” VERONIKA GUSTAFSON HAR KIKAT NÄRMARE PÅ DEN NYA AKADEMIEN, SOM TAGIT PÅ SIG UPPGIFTEN ATT DELA UT ETT ALTERNATIVT LITTERATURPRIS EFTER ATT SVENSKA AKADEMIEN STÄLLT IN ÅRETS NOBELPRIS I LITTERATUR. HON HAR PRATAT MED TVÅ AV AKADEMIENS TALESPERSONER, ALEXANDRA PASCALIDOU OCH ANN PÅLSSON. I svallvågorna efter turerna kring Svenska Akademien spolades årets Nobelpris i litteratur bort. Men det var inte ramaskriet, utan tomrummet som blev startskottet för ett alternativ att uppstå. Med Alexandra Pascalidou i spetsen gick över hundra kulturpersonligheter samman och bildade Nya Akademien, för att själva ombesörja årets litteraturprisutdelning och samtidigt pröva en väg till ett öppnare och mer demokratidrivet kulturliv. Medan vissa hävdar att Nya Akademien gör melodifestival av litteraturpriset och renommésnyltar, menar andra att den borde ersätta Nobelpriset för gott. Under tiden har Sveriges bibliotekarieskara fått nominera 47 kandidater till litteraturpriset, och en internationell omröstning hållits på Nya Akademiens hemsida, där Maryse Condé, Neil Gaiman, Kim Thúy och Haruki Murakami vaskades fram som finalister. Nu är det upp till Nya Akademiens nästan separata jury att kora vinnaren. För er som gillar att gissa: Murakami är uträknad, då han nyligen bestämde sig för att prisvägra. Världens mediehus snappade raskt upp vad som presenterades som ett substitut för Nobelpriset i litteratur. Omsusade i Der Spiegel, The New York Times, Turkish Telegraph etc och med tusentals påhejare världen över har Nya Akademien etablerat sig som en kulturkraft att räkna med, samtidigt som den själv räknar med att lägga ned – direkt efter utdelningen av litteraturpriset upplöses Nya Akademien, enligt hemsidan. Det har gått rasande fort. Vänta, vad är detta för en organisation, egentligen? Hur fungerar den, vad vill de uppnå och varför ska den upplösas så snart? Bäst att fråga Alexandra Pascalidou, Nya Akademiens grundare, och Ann Pålsson, akademiledamot tillika jurypresident för det nya litteraturpriset. ALEXANDRA, HUR SÅG DINA AMBITIONER UT NÄR DU STARTADE NYA AKADEMIEN, OCH HAR DE FÖRÄNDRATS SEDAN DESS? NÄR KOM DU PÅ IDÉN? Alexandra: Idén fick jag när jag hörde på nyheterna att de ställde in priset i år. Det var bara att kavla upp ärmarna och köra. Jag har gjort svårare saker i mitt liv. Och med den kraft, kreativitet och framåtanda som finns i vårt land är detta ett nöje! Min ambition var helt enkelt att fylla i den luckan som uppstått i samband med Svenska Akademiens misstag och övertramp. Det var ett haveri som världens medier rapporterade om och jag anser att det inte anstår Sverige eller en svensk institution med världens viktigaste varumärke att agera på detta vis. Vi kan bättre än så. Här finns så många kreativa, driftiga kulturarbetare, författare, litteraturvetare och akademiker, ledare, entreprenörer som kan göra skillnad och arbeta i takt med tiden i sann demokratisk anda med jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Vi vill lyfta litteraturen och författarna och inte låta dem betala priset för skandalerna. När jag ringde runt fick jag enkom entusiasm från människor som ville arbeta för ett nytt pris och en ny akademi. Vi enades om namnet Nya Akademien. VARFÖR SKA NYA AKADEMIEN UPPLÖSAS REDAN I DECEMBER, DIREKT EFTER PRISUTDELNINGEN? Alexandra: Nu har vi fullt upp med årets litteraturpris, men det finns inget principiellt som hindrar Nya Akademien från att leva vidare även nästa år. Vi får se hur det går. VAD INNEBÄR DET ATT VARA EN LEDAMOT AV NYA AKADEMIEN, VILKA UPPGIFTER HAR MAN? FINNS DET NÅGRA INTAGNINGSKRITERIER? Alexandra: Vi är en gratisarbetande gräsrotsrörelse där vem som vill får vara med och arbeta oavlönat för vår gemensamma vision – att dela ut priset och skapa en demokratisk, inkluderande och transparent prisprocess. Allt är frivilligt och man hjälper till så gott man kan med det man kan. Det enda vi kräver är att man sluter upp kring vår värdegrund som är demokratisk och tar ställning mot sexism och rasism. FINNS DET NÅGON SOM SKULLE FÖRVÄGRAS ETT MEDLEMSKAP? OM AUGUST STRINDBERG LEVDE NU OCH SKULLE ANSÖKA OM MEDLEMSKAP I NYA AKADEMIEN, SKULLE HAN FÅ BLI MEDLEM DÅ? Alexandra: En hypotetisk fråga men vi tar avstånd från misogyni och misantropi bland våra medlemmar. De som är med delar vår värdegrund och vill stå upp för alla människors lika rättigheter och friheter. Enligt er hemsida ska det nya litteraturpriset delas ut till “a writer of literary fiction who within the reader has entered the story of mankind into the world”. Vad innebär det? Ann: Att författaren genom sina berättelser bjuder in läsaren att förstå hens bakgrund och kultur, men också våra gemensamma likheter som människor: våra existentiella, sociala och politiska förutsättningar. Att författaren genom att dela med sig får oss att förstå lite mer om världen och om oss själva. Att författaren gör så att vi kan identifiera oss med en berättelse där vi från början inte känner igen oss. Alexandra: Det vi säger. I sann Alfred Nobel-anda. NI LÅTER BIBLIOTEKARIER NOMINERA KANDIDATER, ALLMÄNHETEN RÖSTA OCH EN JURYGRUPP BESTÅENDE AV FYRA PERSONER VARAV ENDAST EN ÄR MEDLEM I DEN NYA AKADEMIEN UTSE PRISTAGAREN. KAN MAN SÄGA ATT NYA AKADEMIEN DELAR UT DETTA LITTERATURPRIS, NÄR PRISPROCESSEN ÖVERLÅTS TILL UTOMSTÅENDE? Ann: Att expertjuryn står utanför det dagliga ideella arbetet i Nya Akademien är en försäkran om icke-jäv. Jurymedlemmarna ska vara fristående och koncentrera sig på läsningen. Så jobbar ju många juryer, t ex Augustjuryn där ledamöterna av juryn inte är en del av Augustadministrationen. PÅ HEMSIDAN STÅR DET ATT “LITERATURE SHOULD BE ASSOCIATED WITH DEMOCRACY, OPENNESS, EMPATHY AND RESPECT”. HUR GÖR NI FÖR ATT ETABLERA DENNA ASSOCIATION? ANVÄNDS DETTA SOM KRITERIER I NOMINERING OCH KORANDE AV FÖRFATTARE? Alexandra: Detta är inte kriterier för priset men vi anser att litteraturen ska vara öppen, tillgänglig och demokratisk. Litteraturen ska vara inkluderande och rymma mångfald. Det fria ordet ska inte vara ett privilegium för de bemedlade blott eller gynna ett kön, en klass, en kultur – enkelt uttryckt. NYA AKADEMIEN HAR KRITISERATS FÖR ATT EN STOR ANDEL AV DE NOMINERADE TILL DET INTERNATIONELLA LITTERATURPRISET ÄR NORDAMERIKANER OCH SVENSKAR. HUR SER NI PÅ DET? Ann: Först måste jag säga att jag är förvånad över att de som kritiserar de svenska författarna tvärtom inte är stolta över det intresse som svenska författare röner. Det här kan också bidra till att svenska författare i sin tur blir uppmärksammande i utlandet, en sorts omvänd internationalitet. Men nota bene, detta är läsarnas pris, speglat genom svenska bibliotekarierna och det ligger i sakens natur att de är nära den svenska och anglosaxiska litteraturen. Med detta pris, som drivs helt ideellt, prövar vi en ny modell. Det finns många andra litterära priser utgivna av etablerade föreningar och skattefinansierade institutioner som täcker in minoriteter och mindre språkområden. Vårt mål är att skapa en plattform som delar med sig av bra böcker och intressanta idéer, som kan läsas och diskuteras och delas – en demokratisering av litteraturspridandet, om man så vill. Att Nordamerika har många författare med på listan är inte konstigt. Det är en stor kontinent som även inbegriper områden som Kanada t ex. Sedan är det många författare eller författares förfäder som har flytt, migrerat eller bara tillfälligt bytt land (ofta från franska eller engelska kolonier) till USA. Det är också detta som gör berättelserna så dynamiska, mångfacetterade och lätta att ta till sig för alla som inte känner till författarens hemland eller kultur. Jämför t ex med Nobelspristagaren V.S. Naipaul, den i modern tid kanske störste skildraren av det postkoloniala arvet. Han bosatte sig ju i England redan vid 18 års ålder men räknas ändå ofta som en författare från Indien och Trinidad. Jag tänker så här, att var man bor idag – just för tillfället – är kanske inte längre så intressant i vår globaliserade värld. APROPÅ KRITIK! AV DEN KRITIK NI HITTILLS FÅTT: VILKEN ÄR KNASIGAST? FINNS DET NÅGON KRITIK NI KAN HÅLLA MED OM? Alexandra: En del av kritiken blickar bakåt och andas visst klassförakt. Underskattningen av bibliotekarierna och läsare runtom i världen är bara sorglig. PÅ ER HEMSIDA SKRIVER NI ATT “LITERATURE BECOMES THE COUNTERFORCE OF OPPRESSION” MENAR NI ATT DET ÄR NÅGOT LITTERATUREN ÄR, ELLER NÅGOT DE VILL FÅ DEN ATT BLI? BETRAKTAR NI PRISUTDELNINGEN SOM EN POLITISK HANDLING? Alexandra: Berättelserna, historierna, inblickarna i andras liv, kulturer, traditioner, förtryck och kamp bidrar till att bredda förståelsen och bygger broar mellan människor. Vi vill vara med och bryta tystnader och tabun och ge litteraturen den plats den förtjänar. Men detta initiativ är partipolitiskt obundet även om allt vi människor gör och inte gör är politiskt. HAR NI NÅGON FAVORIT BLAND DE NOMINERADE? Alexandra: Flera faktiskt men kan tyvärr inte uttala mig om specifika namn. Jag har röstat som alla andra 31 200 personer men har inget med nomineringar eller juryn att göra. Jag är bara en författare, journalist, litteraturälskare och människorättskämpe som värnar om berättande, skrivande och läsande. Och Sverige som ett föredöme i jämställdhet. … Det är spännande att följa denna akademi, särskilt med tanke på hur den experimenterar med nya metoder och målgrupper. Men givet de fundamentala skillnaderna mellan Svenska Akademien och Nya Akademien vad gäller syfte, värderingar och tillvägagångssätt är det underligt att Nya Akademien menar att de ska fylla luckan efter Nobelpriset i litteratur, och att det till råga på är deras främsta syfte. Nya Akademien verkar det finnas efterfrågan på, men efterfrågar Nya Akademien verkligen luckan den gör anspråk på att fylla? Det uttalade syftet att “säkerställa att ett internationellt litteraturpris delas ut 2018” och valet att schemalägga upplösningen till direkt efter prisutdelningen visar att Nya Akademien prioriterar priset framför sig själv – men kan ett pris väga tyngre än den akademi som delar ut det? För att akademien ska få ett förtroende som går utöver litteraturpriset krävs det att den existerar längre än tills prisutdelningen – att den förbinder sig till att få några år på nacken helt enkelt, i nöd och lust. Så att vi kan se hur det går. Nya Akademien påstår sig vara 100 % transparent. Men när ansvar delegeras till tusentals utomstående för att undvika jäv blir prisprocessen vag; vilka ska granskas? När uppgiften att kora en litteraturpristagare delegeras till hela världen, spelar ledamöternas litterära kompetens ingen roll. De som kritiserat Nya Akademien för att den har inredare och höjdhoppare med på listan över ledamöter tappar därmed sitt argument. Vad är en akademi, egentligen? Nya Akademien har visat sina styrkor, och internationell kulturdemokrati gillar jag skarpt. Men varför motivera sin existens med förfallet av Svenska Akademien? Varför inte gå hela vägen och låta Nya Akademien bli en helt ny akademi som delar ut sitt pris och kör sitt race – utan att snegla på vad andra gör eller inte gör med sitt? P.S. Haruki Murakami gick nyligen ut med att han önskar Nya Akademien lycka till med sitt pris, men själv inte vill ha det då han önskar undvika medieuppmärksamhet för att fokusera på sitt skrivande. I medierna lyfts detta fram som att Haruki Murakami “nobbar alternativt Nobelpris”. Frågan är om han skulle nobba det riktiga Nobelpriset också – med sitt resonemang är han hursomhelst bunden till det. Omslagsbild: Från Den Nya Akademiens websida. Foto: Den Nya Akademien Skriven av: Veronika Gustafson Previous Next