Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Utlysning KONSTNÄR SÖKES - OPEN CALL Utlysning 2024 Open Call - konstnär sökes! Boy konsthall och Kultur Ungdom samarbetar för att skapa plats för dig som ung konstnär och verksam i Västra Götaland. Vi söker nu en konstnär som är intresserad av att presentera sina alster i en separatutställning på Boy konsthall. Är det du? Utställningen pågår 22 februari - 22 mars 2024, med vernissage lördagen den 22 februari kl 12-14, då du som konstnär förväntas vara på plats. Du får ersättning enligt MU-avtalet . Viss materialersättning finns. Du får möjlighet att planera utställningen tillsammans med personalen på Boy konsthall, de kan hjälpa till med allt från urval och hängning till utställnings- och presentationstexter. Personal och utställningsvärd kommer att finnas på plats för att hjälpa till med hängning/bygg samt under utställningens öppethållande. Vem kan söka? Vi riktar oss till alla unga konstnärer eller kreatörer, från skilda bakgrunder och inom alla olika konstområden. Du behöver vara mellan 18 och 25 år och bo någonstans i Västra Götaland. Du kan ha haft ingen eller någon utställning innan, du kan vara alldeles ny på fältet eller hållit på ett tag, du kan ha en konstnärlig utbildning i ryggen eller vara helt självlärd, det spelar ingen större roll. Vi kommer se till personlig lämplighet. Hur ansöker jag? Skicka ett mail till Kultur Ungdoms konstkonsulent Elin där du berättar om dig själv, var du bor och skicka med några exempel på vad du gjort tidigare samt förslag till vad du skulle vilja göra på Boy konsthall. Ansök senast 12 januari 2025 Besked ges senast 17 januari 2025 Klicka här och här för att kika på förra årets konstutställning med Alva Qi Törnqvist som gjordes i samarbete med Kultur Ungdom och Boy konsthall. Frågor? Maila elin@kulturungdom.se Kultur Ungdom är en ideell förening som backar, synliggör och utvecklar initiativ kring eget skapande, projekt och arrangemang av och med unga mellan 13-30 år i Västra Götaland. Läs mer om Kultur Ungdom här .

Teater ETT EGET RUM // APARTMENT Teater 2021 Hur får man egentligen livet att gå ihop? Är det okej att prioritera sin egen dröm i pusslet av mejlande, ringande, hämtande, planerande, handlande och nattande? Vad måste offras? Eller räcker det att köpa en ny soffa? Föreställningen Ett eget rum // Apartment blandar teater, dans och performance i sökandet efter det egna rummet. Föreställningen är ett samtal med Virginia Woolfs Ett eget rum från 1929. Den aspirerande författaren utför en balansakt mellan vardagens rutiner och skapandets svindlande irrfärder. Den sökande heminredaren längtar efter ett eget rum, med en dörr att stänga och en annan ut i skogen, för att kunna gå vilse ifred. Ett krisrum har upprättats. Ett eget rum Är rörelsen in i det egna rummet en motståndshandling? “Jag hoppar av”, “jag stannar inne”. Eller är det individualismens triumf, individens tröst och en övertro på det egna jaget? Apartment Från latin ” appartere” = att separera , att dela , sätta något åt sidan engelskans ”apart” = isär, åt sidan, för sig svenskans ”apart” = säregen, besynnerlig, egendomlig Ett eget rum // Apartment Ett scenkonstverk av Teater Nu Byggd på texter av Matilda Klamas och Erika Lindahl Regi: Matilda Klamas Medverkande: Lina Ljungqvist, Emelié Sterner och Tanja Andersson Dramaturg: Erika Lindahl Producent: Sara Östebro Affischbild: John Salquist Foto: AnnaCarin Isaksson Med stöd av Västra Götalandsregionen, Kulturrådet, Göteborgs stad, Längmanska kulturfonden och Sensus. Ett eget rum // Apartment spelades under sommaren och hösten 2021. Rydals muséum 11 & 12 juni, Rydal Ålgården 29 & 30 juni, Borås Värt Gamlestan 28-29 augusti & 3-5 september, Göteborg ARTIKLAR / PRESS: GÖTEBORG DIREKT BORÅS TIDNING MARKBLADET

Utställning ALVA QI TÖRNQVIST Utställning 2024 Alva Qi Törnqvist 3 februari - 24 februari VERNISSAGE: 3 februari klockan 12.00-14.00 Deras hår glänste i solen Multi-mediainstallation med film I installationen finns naken keramik, skröjbränd men inte mer, flera kärl och skålar. De klingar på ett obehagligt sätt när man försiktigt knackar på dem. Skört, hårt och bräckligt. En ansats, ett rop eller ett skrik där rösten spricker. Tomheten är närvarande, en frånvaro av något som inte är där. Det finns avtryck där någon vidrört, där någon suttit men inte längre finns kvar. Dynan på bänken är insjunken och är en del av 3D-inskanningarna från hemmet där konstnären är uppväxt. I rummet finns 3D-utskrivna objekt som är rekvisita och en del av scenografin i essäfilmen som tar sig ut ur filmen. Jag pratar med Johanne som en fiktiv vän i brevform. Johanne och jag kommer från samma provins i Kina. Hennes barndomsbilder skapade en stark känsla av gemensam scenografi och estetik, vilket Deras hår glänste i solen tar avstamp i. En essäfilm om hur vi kom hit, hur det var och hur det blev. Årets KulturUngdom-konstnär på Boy konsthall är Alva Qi Törnqvist. Född i Fenyi, Kina. Uppvuxen i Baskemölla, en by i Simrishamns kommun, kom Alva Qi in på konst via scenkonsten. Hon studerade på folkhögskola i Frankrike, Bagnols sur Cèze sen fortsatte på konsthögskolan i Tourcoing. Efter 1,5 år bytte hon till HDK-Valand och avslutade sin kandidat där. Hennes konst handlar om migration och existentiella frågor i en poetisk värld där alla kan relatera. Det kan vara om vad är ett hem, hemmets rekvisita eller känslan av ett hem. Utställningen görs som ett samarbete mellan KulturUngdom och Boy konsthall, för att lyfta unga konstnärer verksamma i regionen. Utställningen görs med stöd av Västra Götalandsregionens kulturnämd, Kulturrådet och Sensus.

Avsnitt 10! Vi firar detta med att snacka kulturrådsjobb och teater med Marika Lagercrantz. < Back AVSNITT 10 – BERLINAVSKED MED MARIKA LAGERCRANTZ Avsnitt 10! Vi firar detta med att snacka kulturrådsjobb och teater med Marika Lagercrantz. Previous Next AVSNITT 10 – BERLINAVSKED MED MARIKA LAGERCRANTZ Artist Name 00:00 / 44:22

Utlysning UTLYSNING - BAKLUCKEUTSTÄLLNING Utlysning 2026 Bakluckeutställning - Craft Days Vi söker en konsthantverkare till vår baklucka. Ansökan är öppen till och med 8 februari. Boy konsthall söker en konsthantverkare som vill skapa en utställning i miniformat, specialbyggd för bakluckan på en vit AUDI A4. Utställningen kommer att vara en del av Craft Days som äger rum 6 – 10 maj. Utställningen visas 8 – 10 maj på Konstepidemin: Fredag 8 maj, 17.00-20.00 – Vernissage Lördag 9 maj, 12.00-16.00 Söndag 10 maj, 12.00-16.00 Utvald konstnär står för själva installationen av utställningen i bakluckan, med stöd av vår personal. Ansök genom att skicka ett mail till oss på boykonsthall@gmail.com Ansökan är öppen till och med 8 februari. Din ansökan ska innehålla: – Kort presentation av dig och ditt konstnärskap – Presentation av verket/verken du vill presentera i utställningen, gärna med bilder – Skiss på hur du vill bygga upp utställningen i bakluckan Tänk på att bakluckan behöver kunna stängas vid transport och förflyttning! Ersättning: Utställningsersättning 7 300 kr + moms Materialersättning, upp till 3 000 kr inkl moms, mot kvitto OBS! Uppgifterna om mått är ungefärliga..

Teater DEN JAG ÄR DET ÄR JAG Teater 2008 Spelades 2008 i augusti på Kulturkalset på Brewhouse och i september på Kulturhuset Underjorden. En pjäs om den genuina identiteten. I en tid där identiteten står på inköpslistan och i en tid som präglas av ständig valmöjlighet blir frågan hur vi hittar vårt jag än mer intressant. När att synas blir att finnas måste vi välja hur vi syns. Kan vi välja vårt sanna jag? Finns det ett sant jag? En kväll, en natt, ett träd. Om att vara jag, om att vara du. Två barndomsvänner träffas för att ta tag i dået för att få bukt med nuet. Två tonårstjejer glider bortom tid och rum bara för att befästa vem som är vem. Manus – Sara Östebro & Matilda Johansson Regi – Matilda Johansson Medverkande – Sara Widén, Elin Hansen, Hanna Aderumoch Lina Ljungqvist ”Med ett välskrivet manus och repliker som är både rappa och underfundiga, får pjäsen mig såväl att skratta som att tänka efter. Den jag är det är jag är en upplevelse i sitt eget slag.” – Tidningen Kulturen

Vi tar oss an det svåra och lite kontroversiella ämnet PK! Bland annat ställer vi oss frågorna: Är scenkonsten för mycket PK? Är det okej att gestalta en våldtäkt på scen? Är det bra eller dåligt att vara PK? Gäst: STINA OSCARSON! < Back 3:4 – PK-KONSTEN Vi tar oss an det svåra och lite kontroversiella ämnet PK! Bland annat ställer vi oss frågorna: Är scenkonsten för mycket PK? Är det okej att gestalta en våldtäkt på scen? Är det bra eller dåligt att vara PK? Gäst: STINA OSCARSON! Vi tar oss an det svåra och lite kontroversiella ämnet PK! Bland annat ställer vi oss frågorna: Är scenkonsten för mycket PK? Är det okej att gestalta en våldtäkt på scen? Är det bra eller dåligt att vara PK? Till vår hjälp har vi den smarta, snabba och alltid så omvälvande.......STINA OSCARSON! "Det finns alldeles för stort fokus på hur saker uppfattas, för sanningen är att det har vi ingen aning om och det ska vi inte ha en aning om.” - Stina Oscarson Plus att du får veta hur filmen "The wolf of wall street" påverkar machomän och såklart stöta och blöta frågan om fatsuit eller inte fatsuit. Previous Next 3:4 – PK-KONSTEN Artist Name 00:00 / 1:16:15

En era har nått sitt slut. Sista avsnittet blir en promenad läng de pinsama minnenas skogsstig. < Back 5:3 – BEST OF En era har nått sitt slut. Sista avsnittet blir en promenad läng de pinsama minnenas skogsstig. EN ERA HAR NÅTT SITT SLUT. SISTA AVSNITTET AV SCENKONSTPODDEN BLIR EN PROMENAD LÄNGS DE PINSAMMA MINNENAS SKOGSSTIG. TAFATTHET, ÖVERDRIVET ALLVAR, STARKA CHILIS, SUZANNE REUTER, EN TRÖTT TAXICHAUFFÖR, BAMSE PÅ KULTURHUSET STADSTEATERN OCH MYCKET MER. Previous Next 5:3 – BEST OF Artist Name 00:00 / 1:29:44

Utställning SANNA LINDHOLM Utställning 2024 Sanna Lindholm - Scen 1 Boy konsthall gästar Glasrummet 23 oktober - 24 november I Sanna Lindholms arbeten har träets cykliska energi och svarvens roterande produktion starka band till varandra. Träet som material är centralt, detta material som har förmågan att bära på berättelser om självaste tiden, lagrat i sig självt. Genom träets årsringar avslöjas förutsättningar och förändringar genom tiden. Träet har genom sin fysiska uppbyggnad förmåga att länka former och motiv i ett cykliskt energi- och informationsflöde. I arbetet med svarven kan tiden uppfattas som tvådimensionell; konstnären karvar i tiden som ligger bakom oss, samtidigt som tankarna far mot den tid som kommer. Utställningens centrala objekt är skulpturen Scen 1 . Här presenteras den tillsammans med skisser som fungerar som både förlagor och som förlängningar till det tredimensionella arbetet. Skisserna är skapta med linjal och med hjälp av egengjorda cirkulära mallar som används för att söka form, profiler, kurvor och rörelse. Teckningens tvådimensionalitet och blyertslinjens pendling mellan det direkta och det sökande går att återfinna i formarbetet i svarven. Ögat följer linjen på ryggåsen och stålet reviderar tills önskad form framträder. Det är först där rotationen avtar som formens diameter och kropp blir synlig. Sanna Lindholm (född 1987 i Gävle) och verksam i Göteborg. 2018 tog hon en masterexamen från HDK-Valand och har sedan dess visat sitt arbete i solo och grupputställningar på till exempel Trollhättan Konsthall, ELASTIC Gallery, Galleri Cora Hillebrand och 3e Våningen. Hennes arbete finns representerat i samlingarna hos Göteborg Konst, Falun kommun, Västra Götalandsregionen med flera och hon har de senaste åren tilldelats bland annat arbetsstipendium från Konstnärsnämnden och Västra Götalandsregionen. Lindholm har de senaste åren även arbetat med offentliga gestaltningar, nu senast till Mölndals stadshus. https://www.lindholmsanna.com/ Denna utställning är en del av en serie där gallerier runt om i Västra Götaland gästar Glasrummet. Läs mer här . Öppettider Galleri Konstepidemin Måndag & tisdag: Stängt Onsdag: 16.00-20.00 Torsdag & fredag: 12.00-17.00 Lördag & söndag: 12.00-16.00 Adress Konstepidemins väg 6, Göteborg

Sara Axelsson har träffat den romska kvinnoföreningen Trajosko Drom och gruppen bakom föreställningen En Oförglömlig Historia. < Back STOLT HISTORIA SOM SKAPAR FÖRÄNDRING Sara Axelsson har träffat den romska kvinnoföreningen Trajosko Drom och gruppen bakom föreställningen En Oförglömlig Historia. “VI VILLE VISA KAMPEN”. SARA AXELSSON HAR TRÄFFAT DEN ROMSKA KVINNOFÖRENINGEN TRAJOSKO DROM OCH GRUPPEN BAKOM FÖRESTÄLLNINGEN EN OFÖRGLÖMLIG HISTORIA. I november förra året såg jag föreställningen En Oförglömlig Historia på Stora Teatern i Göteborg. Föreställningen gjordes av Trajosko Drom, en romsk kvinnoförening baserad i Göteborg som jobbar med romers rättigheter. Det är också vad deras föreställning handlar om; romers rättigheter, liv och historia – både i Sverige men också på andra ställen i världen. Det är dans, det är sång, det är sorg, kamp, stolthet och glädje i en salig blandning. Livshistorier koncentrerat i en två timmars föreställning. Det är en historia både för de som levt den, men också för de som inte vet vad det innebär att vara rom idag. Jag blev nyfiken på vad kommer hända härnäst för Trajosko Drom och föreställningen, så jag stämde träff med Nathalie Ivanovitch, Silvia Mutto, Nina Trollvige, Linda Turilow från Trajsko Drom för att få höra mer. Vad gör de annars, när de inte producerar teater? Silvia: Vi får besök från romer som behöver hjälp med att skriva CV eller hjälp med myndighetspapper, följer med till läkaren, hjälper dem med att översätta något som de inte förstår. Vi har ju ett öppet kontor här så att de kan komma och få den här hjälpen. Och sen har vi ju en massa andra projekt där vi jobbar med unga tjejer, unga kvinnor – och med rättighetsfrågor, med hälsa. Så det är ju jättebrett. Föreställningen var bara en bit av det vi gör! Linda: En liten del av kakan. Ett liten del, men som tog mycket tid! Nina: Ja, och jag har skrivit en skuggrapport till Europakommissionen – i ett uppdrag från dem att skriva om romsk inkludering i Sverige. Hur det är ur det romska perspektivet i civilsamhället. Så det är verkligen högt och lågt, blandat. Det är väldigt mycket att göra, men det har varit ett stort tryck och en stor efterfrågan på oss – så att du lyckades haffa oss här nu… Silvia berättar att de till en början var osäkra på om de hade tid till att satsa på föreställningen, om de skulle kunna driva ett så stort projekt samtidigt som att alla andra delar av verksamheten skulle fortsätta. “För min del kan vi producera mer!” tillägger Linda, och det verkar som att alla är lika nöjda med att de tog beslutet att satsa. Silvia: Det blev mer personligt än vad vi trodde. Anna Ulén (regissör, reds. anm.) sa “berätta på ditt sätt, gör det på ditt sätt så att det blir naturligt”. När vi såg att det kändes naturligt och de kände sig hemma – på det sättet som de talade och agerade, då blev det “wow!” det blev liksom bättre. Föreställningen blev ännu bättre. Linda: Anna är en mycket trevlig person att samarbeta med och hon är verkligen ett proffs på alla sätt. Och hon har tålamod, hon har verkligen tålamod! Anna är bra på att jobba med deltagande processer och är engagerad i mänskliga rättigheter. Det är hon som trott på detta och stöttat hela tiden. Som sagt “jo, men vi kan göra det själva”, utifrån våra egna berättelser och utveckla det. Manuset har ju utvecklats under tidens gång och det är hon som stöttat och trott på idén. Hon har ju varit en stor del av alltihop. Berättelserna och det konstnärliga. HUR BÖRJADE ARBETET MED FÖRESTÄLLNINGEN? Silvia: Första året jobbade vi mycket med romska ungdomar i förorter i Göteborg. Unga tjejer och killar – där vi hade mycket träffar och vi pratade om den romska kulturen. För vi har ju ingenting nedskrivet. Och de unga tjejerna och killarna intervjuade folk, de intervjuade äldre romer, för att kunna bevara historierna och få det nedskrivet. Vi gick med dem på studiebesök till bland annat operan, och de fick prova på att stå på scen själva. De fick känna av den här teaterbiten, för många har ju inte det. Det är inget vi har som självklart, att man går på teater med familjen, eller att man går till operan. Det händer inte! Så det kanske kommer börja hända nu, efter den här föreställningen. Det här har ju varit jätteintressant. Nina: Projektet började som en del av Kreativa Platser (ett kulturprojekt via Kulturrådet, reds. anm.) och det var ju inte bara vara målinriktat mot föreställningen, då visste vi inte hur det skulle te sig, och vilka som skulle vara med på scen till exempel, vilka berättelser som skulle komma med och hur. DET SOM JAG TYCKER ÄR FINT MED ER FÖRESTÄLLNING ÄR ATT NI BÅDE LYFTER UPP DET TUNGA MEN OCKSÅ DET FINA OCH ATT NI LYFTER UPP EN STOLTHET. Linda: Det var det jag ville att vi skulle visa, så att det kommer fram. Nina: Ja, vi ville inte bara lyfta upp det tunga. Vi ville lyfta upp överlevnadsstyrkan. Det ville vi göra rent konstnärligt, att vi alla är där, att vi har den här gemenskapen. Ville visa kampen. Hur saker missförstås som egna val, som kanske egentligen, att man inte har fått lov att vara bofast, så man har fått bo i tält, med tält och vagn. Och sen kanske husvagn. Att visa det. Silvia: Men vi vill ha fram det här, att vi är stolta. Att vi kan få vara stolta för att vi är romer. För att vi ska få älska vår kultur, och att vi älskar vår kultur. Och vi ville visa det på scen. Det är viktigt för oss och vi gillar att vara romer och vi trivs med varandra. Det är utåt vi måste dölja det, det romska. Vi är jättestolta och vi ville visa det på scenen. I ER PROGRAMSERIE (FEM KVINNOR, SVTPLAY) SÅ VAR DET NÅGON SOM SA ATT DET PRATAS MYCKET OM ROMER, MEN ATT NI INTE FÅR PRATA SJÄLVA. DET ÄR NÅGOT JAG SJÄLV TYCKER STÄMMER, FÖR DET HÄR ÄR FÖRSTA GÅNGEN SOM JAG KÄNNER ATT JAG HAR FÅTT HÖRA ROMSKA BERÄTTELSER FRÅN ROMER SJÄLVA. OCH DET KÄNDES VIKTIGT. SAMMA SAK UPPLEVDE JAG NÄR JAG SÅG EN OFÖRGLÖMLIG HISTORIA. DET BLIR EN HELT ANNAN BILD NÄR DEN PRESENTERAS INIFRÅN ETT ROMSKT PERSPEKTIV – ÄN UTIFRÅN. Silvia: Exakt, för det är alltid någon annan som har berättat vår historia. Det är någon som har sagt: Ja, men jag kan om romer och jag vet hur dom är, och jag vet vad dom vill ha och vad dom behöver. Och i det har vi känt att “nej, vi vill berätta vår egen historia – så som det egentligen är och hur vi känner”. Nina: Det var många romer som var där som kände “ja, men det här är min vardag”. Till exempel i en scen som vi hade med som utspelar sig på Arbetsförmedlingen. Att man får se i en scen det man upplever är fel, att det inte ska vara sådär. Det var många som sa det “jag får se mitt liv!”. Silvia: Men för många romer var det första gången som de var och såg någonting, alltså, en teater, en föreställning. Det var första gången. Folk har aldrig varit inne på Storan. Det är helt ny värld som öppnas för dem. OM MAN SOM UTOMSTÅENDE VILL STÖTTA ERT ARBETE ELLER STÖTTA ROMERS RÄTTIGHETER, HUR KAN MAN ENGAGERA SIG DÅ? Linda: Om man bara är en vanlig person så tänker jag såhär: På grund av vår historia och sånt där så har vi ett rykte, och det ligger inristat i människor. Så folk som var och såg föreställningen kanske fått en annan syn. Det är ju det, att på något sätt förändra den här synen. Nina: Förståelsen. Linda: Ja, förståelsen! För det är ju mycket missförstånd. Till exempel att “romer dom ljuger, dom stjäl”. För att det kanske förr i tiden var några kvinnor som stal två höns? Men varför gjorde de det? För att de hade fem barn hemma som är utan mat – utan boende. Det var för att överleva. Men, det är ingen som säger att det var därför de tog de här två hönsen. Att det var för att mata sina barn – utan “ha!” och så är det bara det här att “de är tjuvar, de är tjuvar”. Förstår du? Så det är ju det här som måste förändras. Synen på oss romer. Så jag känner att där, där måste det brytas på något sätt men jag vet inte hur. Det är det stora frågetecknet för oss här också och det vi arbetar med dagligen. ÄR NI NÖJDA ÖVER HUR EN OFÖRGLÖMLIG HISTORIA HAR TAGITS EMOT? Linda: Ja, alltså vi är överväldigade! Silvia: Alltså jag fattar inte än idag att vi har kunnat göra det här. Jag har inte landat än och känt efter… Igår träffade jag några äldre damer som också har en organisation – och hon sa till mig “jag har aldrig vetat innan hur ni har haft det. Hela min syn på den romska gruppen har blivit förändrad.” Bara det, att få höra någonting sånt! Hon sa “det är nu jag förstår, och ser er på ett annorlunda sätt än vad jag gjorde innan”. EN OFÖRGLÖMLIG HISTORIA Trajosko Drom Två gästspel med hela ensemblen i vår (finansierat av Postkodsstiftelsen): Palladium i Malmö – 8 mars Södra Teatern i Stockholm – 13 mars En liten av föreställningen åker också upp till Norrbottens museum i april/maj. Läs mer: Trajosko Drom Fem kvinnor – Ta del av Trajosko Droms arbete via SVTplay–serien där man får lära känna Nathalie Ivanovitch, Silvia Mutto, Marcela Kovacsova, Nina Trollvige, Linda Turilow – deras historia och arbete med romers rättigheter. Nina och Nathalie medverkar också på scenen i föreställningen med sång, dans och agerande. Omslagsfoto: Ola Dyrhill Skriven av: Sara Axelsson Previous Next

Vi ser på foppatofflor med bling bling på GEST, ser oss själva i spegeln på Backa teater, får ett skämtsamt kvitto och pratar om politisk teater i Ungern. Gäst: Sarah Melin < Back AVSNITT 29: LÄKEROLASK OCH FÅGELKVITTER Vi ser på foppatofflor med bling bling på GEST, ser oss själva i spegeln på Backa teater, får ett skämtsamt kvitto och pratar om politisk teater i Ungern. Gäst: Sarah Melin Previous Next AVSNITT 29: LÄKEROLASK OCH FÅGELKVITTER Artist Name 00:00 / 52:37