Teater DRÖMIMPRO Teater 2011 "VAD DRÖMDE DU INATT?" – EN IMPROVISATIONSFÖRESTÄLLNING Mellan 2009-2014 spelade Teater Nu improvisationsföreställningen Drömimpro, där publikens nattliga drömmar skapade föreställningen. Ta del av drömmens fantastiska värld med hjälp av Teater Nu, vi spelar upp dina drömmar direkt på scenen! Varje människa bär på en unik drömvärld och att få ta del av den i form av berättande är en mycket berikande upplevelse. Tänk på vilken rikedom varje människa besitter i form av drömmar, Drömimpro är en bra metod för att ta hand om den rikedomen. Spelningar genom åren: 2014 MoKs Distriktstämma i Skövde Höörs församlings bildfestival 2013 Jubileumskarnevalen Backafestivalen Drakfestivalen Göteborgs kulturkalas – barnkalaset. 2012 KROM Överåsfestivalen Peace and Love Lalehs konsert i Uppsala Eksjö stadsfest Göteborgs kulturkalas – barnkalaset. 2011 Picknickfestivalen 2010 Proletärens FF:s endagsfestival möhippa. 2009 Peace and Love Hultsfredsfestivalen Arvikafestivalen Drömkväll på Amandas teater. VÅRA DRÖMIMPROKONCEPT: KLASSISK DRÖMIMPRO En föreställning med rolig inramning där publikens drömmar står i fokus. Unik och medryckande varje gång. Ett härligt sätt att ta vara på våra unika drömvärldar. Passar ungdomar som vuxna och hela familjen, det är helt enkelt publiken som gör föreställningen. Föreställningen är ca: 45-60 min lång. DRÖMMASKINEN (DRÖMIMPRO FÖR BARN) En föreställning där vi får träffa på nyfikna drömväsen som gärna vill leka fram dina drömmar och en hungrig drömmaskin som förvandlar dina drömmar till verklighet. En föreställning som tar vara på varje barns inre värld. Föreställning är 30-45 min lång.

Teater CROSSING STAGES Teater 2026 For information in English, scroll down. Teater Nu bjuder in till Crossing Stages, en internationell minifestival där både publik och scenkonstnärer möts kring samtida scenkonst, samskapande och internationella samarbeten. Festivalen äger rum på Scen 46 i Göteborg den 13 - 14 maj. Vi presenterar två Sverigepremiärer – The Mousetrap Story (Teater Mladih Mišolovka, Serbien) och vår egen samproduktion The Hour at the Bottom (Teater Nu, Sverige & MALTE, Italien). Båda produktionerna har blivit till som en del av det europeiska samarbetsprojektet TESTART. Föreställningen The Mousetrap Story lyfter personliga erfarenheter av hur det är att vara ung och särskilt hur det är att vara en ung konstnär i Serbien idag. Föreställningen blandar skuggteater, dans och improvisation. På scenen ser vi Petra Protić, Emilija Vasović och Vasilije Zečević. Föreställningen är regisserad av Ibro Sakić. Läs mer om föreställningen här! The Hour at the Bottom är en lekfull föreställning om något så allvarligt som människans villkor. Föreställningen är samskriven av Sonia Antinori (Italien) och Matilda Klamas (Sverige). Det är ett konstnärligt samarbete som utforskar tidens oundvikliga gång, viljan att göra avtryck och modet att kunna blicka in i tomheten utan att blinka. Läs mer om föreställningen här! Den första dagen avslutas med ett panelsamtal: Crossing Practices, där de inbjudna scenkonstnärerna samtalar om att arbeta över nationsgränser och vad som händer när olika konstnärliga praktiker möts. Under dag två har vi bjudit in skådespelaren Stefan Ostojić, som har en konstnärlig förankring både i Novi Sad och Göteborg, till att hålla en workshop i clownteknik. Fokus ligger på närvaro, lekfullhet och sceniskt mod. Mer information hittar du här. Dag två avslutas med fika och efterhäng. Hela programmet är på engelska och platsen är Scen 46. Välkommen! Welcome! Benvenuti! Dobrodošli! PROGRAM Onsdag 13 maj Fri entré hela dagen, men bokning av biljett krävs till varje föreställning. BOKA BILJETT 17.30 - Dörrarna öppnas. Fika, dryck och tilltugg finns att köpa på plats. 18.00 - 18.45 Föreställning: The Mousetrap Story 19.00 - 20.00 Eftersnack, mingel och nätverkande 20.00 - 21.30 Föreställning: The Hour at the Bottom 21.45 - 22.30 Samtal: Crossing Practices 22.30 - 00.00 Efterhäng 00.00 God natt! Torsdag 14 maj Deltagaravgift 60 kr/person. Föranmälan krävs: Anmäl dig här ! Från 20 år. Kunskapsnivå: Fortsättning 10.00 Dörrarna öppnas Fika finns att köpa på plats 11.00 - 13.00 Workshop med Stefan Ostojić 13.00 - 14.00 Efterhäng 14.00 Hej då! Scen 46 Fiskhamnsgatan 43, Göteborg Crossing Stages görs med stöd av Göteborgs Stad, Kulturrådet och Kreativa Europa. Delar av programmet görs inom det europeiska samarbetsprojektet TESTART. ENG: CROSSING STAGES Teater Nu invites you to Crossing Stages, an international mini festival where audiences and performing artists come together around contemporary performing arts, co-creation, and international collaboration. We present two Swedish premieres – The Mousetrap Story (Teatar Mladih Mišolovka, Serbia) and our own co-production The Hour at the Bottom (Teater Nu, Sweden & MALTE, Italy). Both productions have been created as part of the European collaboration project TESTART. The Mousetrap Story highlights personal experiences of being young, and in particular what it means to be a young artist in Serbia today. The performance combines shadow theatre, dance, and improvisation. On stage we see Petra Protić, Emilija Vasović, and Vasilije Zečević. The performance is directed by Ibro Sakić. Read more about the performance here. The Hour at the Bottom is a playful show about something as serious as the human condition. It is co-written by Sonia Antinori (Italy) and Matilda Klamas (Sweden). This artistic collaboration explores the inevitable progression of time, the struggle to make an impact and the courage to stare into the void without batting an eye. Read more about the performance here. The first day ends with a panel discussion, Crossing Practices , where the invited performing artists discuss working across national borders and what happens when different artistic practices meet. On the second day, we welcome actor Stefan Ostojić, who has an artistic base in both Novi Sad and Gothenburg, to lead a workshop in clown technique. The focus is on presence, playfulness, and stage courage. Read more about the workshop here. The entire program is held in English and the venue are Scen 46. Välkommen! Welcome! Benvenuti! Dobrodošli! Crossing Stages is supported by the City of Gothenburg, the Swedish Arts Council, and Creative Europe. Parts of the program are created within the European collaboration project TESTART. Accessibility: No large accessible toilet available. No thresholds to the foyer or stage space. Wheelchair seating is available in the audience area. PROGRAM Wednesday, May 13 Free admission all day, but you need to book a ticket. GET YOUR TICKET 17:30 – Doors open Drinks and snacks will be available for purchase on site 18:00 – 18:45 The Mousetrap Story 19:00 – 20:00 Post-show talk and mingling 20:00 – 21:30 The Hour at the Bottom 21:45 – 22:30 Panel discussion: Crossing Practices 22:30 – 00:00 Hangout 00:00 Good night! Thursday, May 14 Participation fee: 60 SEK per person Pre-registration required: Register here Level : Intermediate Age requirement: From 20 and up 10:00 – Doors open Drinks and snacks available for purchase 11:00 – 13:00 Workshop with Stefan Ostojić 13:00 – 14:00 Hangout 14:00 Goodbye! Scen 46 Fiskhamnsgatan 43, Göteborg Crossing Stages is supported by the City of Gothenburg, the Swedish Arts Council and Creative Europe. Parts of the programme are developed within the framework of the European cooperation project TESTART.

Teater Nu är ett scen och konstkompani med bas i Göteborg och Bollebygd. Ta del av Teater Nus föreställningar och Boy konsthalls utställningar. AKTUELLT Sofia Tillman NATTVÄKT 12 september - 17 oktober Boy konsthall Motiven i utställningen Nattväkt kretsar kring skiftande tillstånd av närvaro och försvinnande, i ett osäkert gränsland mellan liv och död. Verken växer fram i äggoljetempera, torrpastell och kol, i en långsam tillblivelseprocess där uttrycket söker sig fram. Läs mer Program 2026 Kalendarium September Title TID Var Datum Sofia Tillman 12.00-14.00 Boy konsthall 12/09/2026 Sofia Tillman 15.00-18.00 Boy konsthall 17/09/2026 Sofia Tillman 15.00-18.00 Boy konsthall 18/09/2026 Sofia Tillman 11.00-14.00 Boy konsthall 19/09/2026 Sofia Tillman 15.00-18.00 Boy konsthall 24/09/2026 Sofia Tillman 15.00-18.00 Boy konsthall 25/09/2026 Sofia Tillman 11.00-14.00 Boy konsthall 26/09/2026 Program 2026 14 februari - 21 mars Amy Rondahl Boy konsthall 18 april – 16 maj Emma Amal Khanafer Boy konsthall 8 maj - 10 maj Moa Märta Markgren Craft Days - Göteborg 9 maj - 10 maj The Hour at the Bottom Premiär - Zentralwerk, Dresden 13-14 maj Crossing Stages Scen 46 13 maj The Hour at the Bottom Scen 46 13 maj Gästspel: The Mousetrap Story Scen 46 14 maj Clownworkshop Scen 46 Maj - Juni Intensivkurs i måleri + salong Boy konsthall 12 september – 17 oktober Sofia Tillman Boy konsthall 7 november – 12 december Fanny Arnesen Boy konsthall OM OSS TEATER NU Teater Nu är ett scen- och konstkompani med bas i Bollebygd och Göteborg som skapar scenkonst, rum för samtidskonst och mobiliserar mötesplatser. Teater Nu brinner för utforskandet av nya platser, nya former, nyskrivet och arbetar tvärdisciplinärt. - Vi driver Boy konsthall - Vi s kapar scenkonstverk - Vi skapar mötesplatser och driver projekt BOY KONSTHALL Boy konsthall är ett rum för samtidskonst i Bollebygd. Förutom att här arrangera utställningar driver vi ett residensprogram där konstnärer bjuds in för att skapa nya verk med Bollebygd som backdrop. Matilda Klamas Konstnärlig ledare & Regissör Läs mer Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Läs mer Maja Östebro Kommunikatör & curator på Boy konsthall Läs mer Kontakt Adress Boy konsthall Göteborgsvägen 21, 517 36 Bollebygd Adress Teater Nu Fiskhamnsgatan 43, Göteborg Email info@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se Prenumerera på vårt nyhetsbrev Få koll på våra utställningar och föreställningar E-postadress* Prenumerera Jag vill prenumerera på Teater Nu & Boy konsthalls nyhetsbrev MED STÖD AV

Performance SEX TIMMAR SCENKONST Performance 2011 EN SOMMARFESTIVAL 18 juni, 2011 Plats: Cinnober Teater Inspirerade av sommarens flakvrål, blomsterbuketter, gråtfyllda avslutningsfester och alla andra säsongskalas så bjöd Teater Nu in till en egen festlighet för att fira sommarens intåg. Det blev en kväll fylld av scenkonst, dans och god mat. Programmet under kvällen innehöll: SURVIVAL OF THE FITTEST av Lina Ljungqvist EN PLATS FRÅN VILKET NÅGOT KAN SES Idé och text: Sara Östebro ART BEGINS WITH THE ANIMAL Av: UTRUM Sex timmar scenkonst arrangerades med stöd av Göteborgs Stad Kultur.

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

“Vad är en akademi, egentligen?” Veronika Gustafson har kikat närmare på Den Nya Akademien. < Back TOMRUMMET BLEV STARTSKOTTET “Vad är en akademi, egentligen?” Veronika Gustafson har kikat närmare på Den Nya Akademien. “VAD ÄR EN AKADEMI, EGENTLIGEN?” VERONIKA GUSTAFSON HAR KIKAT NÄRMARE PÅ DEN NYA AKADEMIEN, SOM TAGIT PÅ SIG UPPGIFTEN ATT DELA UT ETT ALTERNATIVT LITTERATURPRIS EFTER ATT SVENSKA AKADEMIEN STÄLLT IN ÅRETS NOBELPRIS I LITTERATUR. HON HAR PRATAT MED TVÅ AV AKADEMIENS TALESPERSONER, ALEXANDRA PASCALIDOU OCH ANN PÅLSSON. I svallvågorna efter turerna kring Svenska Akademien spolades årets Nobelpris i litteratur bort. Men det var inte ramaskriet, utan tomrummet som blev startskottet för ett alternativ att uppstå. Med Alexandra Pascalidou i spetsen gick över hundra kulturpersonligheter samman och bildade Nya Akademien, för att själva ombesörja årets litteraturprisutdelning och samtidigt pröva en väg till ett öppnare och mer demokratidrivet kulturliv. Medan vissa hävdar att Nya Akademien gör melodifestival av litteraturpriset och renommésnyltar, menar andra att den borde ersätta Nobelpriset för gott. Under tiden har Sveriges bibliotekarieskara fått nominera 47 kandidater till litteraturpriset, och en internationell omröstning hållits på Nya Akademiens hemsida, där Maryse Condé, Neil Gaiman, Kim Thúy och Haruki Murakami vaskades fram som finalister. Nu är det upp till Nya Akademiens nästan separata jury att kora vinnaren. För er som gillar att gissa: Murakami är uträknad, då han nyligen bestämde sig för att prisvägra. Världens mediehus snappade raskt upp vad som presenterades som ett substitut för Nobelpriset i litteratur. Omsusade i Der Spiegel, The New York Times, Turkish Telegraph etc och med tusentals påhejare världen över har Nya Akademien etablerat sig som en kulturkraft att räkna med, samtidigt som den själv räknar med att lägga ned – direkt efter utdelningen av litteraturpriset upplöses Nya Akademien, enligt hemsidan. Det har gått rasande fort. Vänta, vad är detta för en organisation, egentligen? Hur fungerar den, vad vill de uppnå och varför ska den upplösas så snart? Bäst att fråga Alexandra Pascalidou, Nya Akademiens grundare, och Ann Pålsson, akademiledamot tillika jurypresident för det nya litteraturpriset. ALEXANDRA, HUR SÅG DINA AMBITIONER UT NÄR DU STARTADE NYA AKADEMIEN, OCH HAR DE FÖRÄNDRATS SEDAN DESS? NÄR KOM DU PÅ IDÉN? Alexandra: Idén fick jag när jag hörde på nyheterna att de ställde in priset i år. Det var bara att kavla upp ärmarna och köra. Jag har gjort svårare saker i mitt liv. Och med den kraft, kreativitet och framåtanda som finns i vårt land är detta ett nöje! Min ambition var helt enkelt att fylla i den luckan som uppstått i samband med Svenska Akademiens misstag och övertramp. Det var ett haveri som världens medier rapporterade om och jag anser att det inte anstår Sverige eller en svensk institution med världens viktigaste varumärke att agera på detta vis. Vi kan bättre än så. Här finns så många kreativa, driftiga kulturarbetare, författare, litteraturvetare och akademiker, ledare, entreprenörer som kan göra skillnad och arbeta i takt med tiden i sann demokratisk anda med jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Vi vill lyfta litteraturen och författarna och inte låta dem betala priset för skandalerna. När jag ringde runt fick jag enkom entusiasm från människor som ville arbeta för ett nytt pris och en ny akademi. Vi enades om namnet Nya Akademien. VARFÖR SKA NYA AKADEMIEN UPPLÖSAS REDAN I DECEMBER, DIREKT EFTER PRISUTDELNINGEN? Alexandra: Nu har vi fullt upp med årets litteraturpris, men det finns inget principiellt som hindrar Nya Akademien från att leva vidare även nästa år. Vi får se hur det går. VAD INNEBÄR DET ATT VARA EN LEDAMOT AV NYA AKADEMIEN, VILKA UPPGIFTER HAR MAN? FINNS DET NÅGRA INTAGNINGSKRITERIER? Alexandra: Vi är en gratisarbetande gräsrotsrörelse där vem som vill får vara med och arbeta oavlönat för vår gemensamma vision – att dela ut priset och skapa en demokratisk, inkluderande och transparent prisprocess. Allt är frivilligt och man hjälper till så gott man kan med det man kan. Det enda vi kräver är att man sluter upp kring vår värdegrund som är demokratisk och tar ställning mot sexism och rasism. FINNS DET NÅGON SOM SKULLE FÖRVÄGRAS ETT MEDLEMSKAP? OM AUGUST STRINDBERG LEVDE NU OCH SKULLE ANSÖKA OM MEDLEMSKAP I NYA AKADEMIEN, SKULLE HAN FÅ BLI MEDLEM DÅ? Alexandra: En hypotetisk fråga men vi tar avstånd från misogyni och misantropi bland våra medlemmar. De som är med delar vår värdegrund och vill stå upp för alla människors lika rättigheter och friheter. Enligt er hemsida ska det nya litteraturpriset delas ut till “a writer of literary fiction who within the reader has entered the story of mankind into the world”. Vad innebär det? Ann: Att författaren genom sina berättelser bjuder in läsaren att förstå hens bakgrund och kultur, men också våra gemensamma likheter som människor: våra existentiella, sociala och politiska förutsättningar. Att författaren genom att dela med sig får oss att förstå lite mer om världen och om oss själva. Att författaren gör så att vi kan identifiera oss med en berättelse där vi från början inte känner igen oss. Alexandra: Det vi säger. I sann Alfred Nobel-anda. NI LÅTER BIBLIOTEKARIER NOMINERA KANDIDATER, ALLMÄNHETEN RÖSTA OCH EN JURYGRUPP BESTÅENDE AV FYRA PERSONER VARAV ENDAST EN ÄR MEDLEM I DEN NYA AKADEMIEN UTSE PRISTAGAREN. KAN MAN SÄGA ATT NYA AKADEMIEN DELAR UT DETTA LITTERATURPRIS, NÄR PRISPROCESSEN ÖVERLÅTS TILL UTOMSTÅENDE? Ann: Att expertjuryn står utanför det dagliga ideella arbetet i Nya Akademien är en försäkran om icke-jäv. Jurymedlemmarna ska vara fristående och koncentrera sig på läsningen. Så jobbar ju många juryer, t ex Augustjuryn där ledamöterna av juryn inte är en del av Augustadministrationen. PÅ HEMSIDAN STÅR DET ATT “LITERATURE SHOULD BE ASSOCIATED WITH DEMOCRACY, OPENNESS, EMPATHY AND RESPECT”. HUR GÖR NI FÖR ATT ETABLERA DENNA ASSOCIATION? ANVÄNDS DETTA SOM KRITERIER I NOMINERING OCH KORANDE AV FÖRFATTARE? Alexandra: Detta är inte kriterier för priset men vi anser att litteraturen ska vara öppen, tillgänglig och demokratisk. Litteraturen ska vara inkluderande och rymma mångfald. Det fria ordet ska inte vara ett privilegium för de bemedlade blott eller gynna ett kön, en klass, en kultur – enkelt uttryckt. NYA AKADEMIEN HAR KRITISERATS FÖR ATT EN STOR ANDEL AV DE NOMINERADE TILL DET INTERNATIONELLA LITTERATURPRISET ÄR NORDAMERIKANER OCH SVENSKAR. HUR SER NI PÅ DET? Ann: Först måste jag säga att jag är förvånad över att de som kritiserar de svenska författarna tvärtom inte är stolta över det intresse som svenska författare röner. Det här kan också bidra till att svenska författare i sin tur blir uppmärksammande i utlandet, en sorts omvänd internationalitet. Men nota bene, detta är läsarnas pris, speglat genom svenska bibliotekarierna och det ligger i sakens natur att de är nära den svenska och anglosaxiska litteraturen. Med detta pris, som drivs helt ideellt, prövar vi en ny modell. Det finns många andra litterära priser utgivna av etablerade föreningar och skattefinansierade institutioner som täcker in minoriteter och mindre språkområden. Vårt mål är att skapa en plattform som delar med sig av bra böcker och intressanta idéer, som kan läsas och diskuteras och delas – en demokratisering av litteraturspridandet, om man så vill. Att Nordamerika har många författare med på listan är inte konstigt. Det är en stor kontinent som även inbegriper områden som Kanada t ex. Sedan är det många författare eller författares förfäder som har flytt, migrerat eller bara tillfälligt bytt land (ofta från franska eller engelska kolonier) till USA. Det är också detta som gör berättelserna så dynamiska, mångfacetterade och lätta att ta till sig för alla som inte känner till författarens hemland eller kultur. Jämför t ex med Nobelspristagaren V.S. Naipaul, den i modern tid kanske störste skildraren av det postkoloniala arvet. Han bosatte sig ju i England redan vid 18 års ålder men räknas ändå ofta som en författare från Indien och Trinidad. Jag tänker så här, att var man bor idag – just för tillfället – är kanske inte längre så intressant i vår globaliserade värld. APROPÅ KRITIK! AV DEN KRITIK NI HITTILLS FÅTT: VILKEN ÄR KNASIGAST? FINNS DET NÅGON KRITIK NI KAN HÅLLA MED OM? Alexandra: En del av kritiken blickar bakåt och andas visst klassförakt. Underskattningen av bibliotekarierna och läsare runtom i världen är bara sorglig. PÅ ER HEMSIDA SKRIVER NI ATT “LITERATURE BECOMES THE COUNTERFORCE OF OPPRESSION” MENAR NI ATT DET ÄR NÅGOT LITTERATUREN ÄR, ELLER NÅGOT DE VILL FÅ DEN ATT BLI? BETRAKTAR NI PRISUTDELNINGEN SOM EN POLITISK HANDLING? Alexandra: Berättelserna, historierna, inblickarna i andras liv, kulturer, traditioner, förtryck och kamp bidrar till att bredda förståelsen och bygger broar mellan människor. Vi vill vara med och bryta tystnader och tabun och ge litteraturen den plats den förtjänar. Men detta initiativ är partipolitiskt obundet även om allt vi människor gör och inte gör är politiskt. HAR NI NÅGON FAVORIT BLAND DE NOMINERADE? Alexandra: Flera faktiskt men kan tyvärr inte uttala mig om specifika namn. Jag har röstat som alla andra 31 200 personer men har inget med nomineringar eller juryn att göra. Jag är bara en författare, journalist, litteraturälskare och människorättskämpe som värnar om berättande, skrivande och läsande. Och Sverige som ett föredöme i jämställdhet. … Det är spännande att följa denna akademi, särskilt med tanke på hur den experimenterar med nya metoder och målgrupper. Men givet de fundamentala skillnaderna mellan Svenska Akademien och Nya Akademien vad gäller syfte, värderingar och tillvägagångssätt är det underligt att Nya Akademien menar att de ska fylla luckan efter Nobelpriset i litteratur, och att det till råga på är deras främsta syfte. Nya Akademien verkar det finnas efterfrågan på, men efterfrågar Nya Akademien verkligen luckan den gör anspråk på att fylla? Det uttalade syftet att “säkerställa att ett internationellt litteraturpris delas ut 2018” och valet att schemalägga upplösningen till direkt efter prisutdelningen visar att Nya Akademien prioriterar priset framför sig själv – men kan ett pris väga tyngre än den akademi som delar ut det? För att akademien ska få ett förtroende som går utöver litteraturpriset krävs det att den existerar längre än tills prisutdelningen – att den förbinder sig till att få några år på nacken helt enkelt, i nöd och lust. Så att vi kan se hur det går. Nya Akademien påstår sig vara 100 % transparent. Men när ansvar delegeras till tusentals utomstående för att undvika jäv blir prisprocessen vag; vilka ska granskas? När uppgiften att kora en litteraturpristagare delegeras till hela världen, spelar ledamöternas litterära kompetens ingen roll. De som kritiserat Nya Akademien för att den har inredare och höjdhoppare med på listan över ledamöter tappar därmed sitt argument. Vad är en akademi, egentligen? Nya Akademien har visat sina styrkor, och internationell kulturdemokrati gillar jag skarpt. Men varför motivera sin existens med förfallet av Svenska Akademien? Varför inte gå hela vägen och låta Nya Akademien bli en helt ny akademi som delar ut sitt pris och kör sitt race – utan att snegla på vad andra gör eller inte gör med sitt? P.S. Haruki Murakami gick nyligen ut med att han önskar Nya Akademien lycka till med sitt pris, men själv inte vill ha det då han önskar undvika medieuppmärksamhet för att fokusera på sitt skrivande. I medierna lyfts detta fram som att Haruki Murakami “nobbar alternativt Nobelpris”. Frågan är om han skulle nobba det riktiga Nobelpriset också – med sitt resonemang är han hursomhelst bunden till det. Omslagsbild: Från Den Nya Akademiens websida. Foto: Den Nya Akademien Skriven av: Veronika Gustafson Previous Next

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Performance SUPPER CLUB Performance 2018 KLIV IN I ETT RUM DÄR SAMTALET STÅR I FOKUS, EN HEMLIG MIDDAG. GENOM EN KONSTNÄRLIG INRAMNING NÄRMAR VI OSS SAMTALETS KÄRNA. Konstnärskollektiv och konstnärsgrupperingar har genom historien samlats på caféer, i salonger och i sommarhus för att samtala, kritisera varandras konstnärskap, ompröva sina idéer och inspireras av varandra. Denna form av öppna och tillåtande diskussioner är idag en bristvara, där Supper club kan vara lösningen. Välkommen på samtalskonst, samtal om konst och mat. Kom och lyssna eller prata. Det är många som talar idag, men hör vi varandra? Hur samtalar vi i en samtid av åsiktsbubblor, korridorer och ett ständigt fokus på jaget? Hur många gånger har vi kastat oss in i ett samtal utan livlina, beredd att om så krävs få vår egen världsbild omkullkastad? Hur kan vi bli bra lyssnare? Har vi tappat konsten att samtala, och hur samtalar vi konst? Vi möts vid hemlig plats (meddelas vid anmälan), därefter vandrar vi tillsammans till vår hemvist för kvällen. Där slår vi oss till bords – vi äter gemensamt och samtalar tillsammans. Samtalet leds av Matilda Klamas, regissör. Till bords gästas vi av en ny gäst för varje klubbtillfälle. Supperclub skedde på tre olika platser under hösten 2018; Gamlestadensfabriker och Upper Hand i Göteborg och Ålgården i Borås. MEDVERKANDE GÄSTER: Stina Oscarsson, Regissör Erika Lindahl, Dramatiker Maja Lindecrantz, Psykolog Idé och koncept: Matilda Klamas och Sara Östebro.

Äntligen är avsnitt 19 här, som innehåller slutet på Göteborgsdekalogen, en tjuvkik in på Unga klara där en såpa skapas och härliga polisminnen från Berlin. < Back AVSNITT 19 – ANNA TAKANEN HAR OCKSÅ VARIT UNG Äntligen är avsnitt 19 här, som innehåller slutet på Göteborgsdekalogen, en tjuvkik in på Unga klara där en såpa skapas och härliga polisminnen från Berlin. Previous Next AVSNITT 19 – ANNA TAKANEN HAR OCKSÅ VARIT UNG Artist Name 00:00 / 34:09

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

EliSophie Andrée har sett Riksteaterföreställningen Barnen i Höganäs och delar denna gång ut vattenglas i betyg. < Back BARNEN – VAD HAR GÅTT FEL? EliSophie Andrée har sett Riksteaterföreställningen Barnen i Höganäs och delar denna gång ut vattenglas i betyg. “LIKA MÖRKT SOM UNDER ETT STRÖMAVBROTT”. ELISOPHIE ANDRÉE HAR SETT RIKSTEATERFÖRESTÄLLNINGEN BARNEN I HÖGANÄS OCH DELAR DENNA GÅNG UT VATTENGLAS I BETYG." Ibland går man från en föreställning euforisk och alldeles upprymd av det magiska som är just teater. Relationen mellan scen och publik. Stämningen när applåderna sköljer över skådespelarna och byggnaden där någonting speciellt precis har ägt rum. Men ibland så går man ut från byggnaden, i detta fallet Tivolihuset i Höganäs, och känner sig snuvad. Snuvad på en upplevelse och på det fantastiska som kan ske i en teaterföreställning. Jag såg i helgen Riksteaterns Barnen som nu ska turnera Svea rike runt. Jag är otroligt kluven till hur jag känner. ENSEMBLE: Det är en otroligt trög start på Barnen som gör att vi får kämpa oss igenom en stor del av första akten innan det på riktigt börjar tända till, enbart tack vare skådespelarinsatserna och deras tighta sammanhållning och kemi. I andra akten tar det fart ordentligt och det finns en suggestiv känsla som ligger över en balansgång kring vem som gjort vad, och vem som känner vad. Jag gillar framförallt Astrid Assefas Hazel som spelas med precision och eftertänksamhet men samtidigt en humoristisk ton och ett djup som sällan ses, även gällande professionella uppsättningar. 4 / 5 vattenglas MANUS: Det är väl här egentligen det allra största problemet ligger. Det är babbligt, rörigt och det finns inget fokus på vilken av vägarna som de ska gå i manuset. Dramatikern Lucy Kirkwood har blivit hyllad just på grund av detta manus och då blir jag osäker och orolig på om det är någonting som har gått fullständigt förlorat i översättningen. För bra är det faktiskt inte. Och verkligen inte värdigt att bli nominerad till bästa pjäs i två stora länder. Trots att jag läst flera gånger vad pjäsen handlar om så har jag fortfarande svårt att greppa vad som är den röda tråden. Är det ett triangeldrama? En kärnvapenkatastrof? Ett äktenskap i förfall? Det som ytterligare stör mig är faktumet att ingenting blir uppklarat. Vi lämnas med ett öppet slut som är otroligt irriterande och en käftsmäll av otillfredsställdhet för oss i publiken. Jag känner mig åter igen: snuvad. 1 / 5 vattenglas KOSTYM/SCENOGRAFI: Det är tre skådespelare på scen under föreställningens cirka 1 timme och 45 minuter. Det blir därför väldigt lätt enformigt med samma sorts kläder under en så pass lång tid. Det hade varit fullt möjligt för att få det att leva upp lite grann, speciellt när de ska dansa loss i tredje akten. En fjäderboa eller glittrig hatt hade lyft hela stämningen i salongen. Jag väljer att putta ihop kostym och scenografi i en och samma kolumn eftersom det är någonting som denna gång glider ihop med varandra och är oföränderligt från början till slut. Vi befinner oss hela tiden i samma rum: i det lilla vardagsrummet/köket där strömmen aldrig verkar fungera – även om detta är någonting jag inte inser förrän i slutet när en av karaktärerna påpekar att “nu, nu funkar strömmen!”. Men scenografin i sig är likaså oföränderlig och ganska stram och stel och i grund och botten oinspirerande. 1 / 5 vattenglas REGI: Jag är ju fortfarande så otroligt förvirrad över faktumet att pjäsen blivit hyllad och blir därför osäker på om det isåfall är att problemet ligger hos regin. Det skulle även förklara den otroliga långa startsträckan och scenografin/kostymen som förblir densamma genom föreställningens gång. Men, regin är välarbetad kring skådespelarna och deras interagerande med varandra och det är åter igen där som pjäsen lyfter och blir sevärd. 3 / 5 vattenglas Avslutningsvis så är jag fortsatt kluven till om jag rekommenderar den eller inte. Den har sina ljusglimtar, men för det mesta så är det lika mörkt som under ett strömavbrott. I SIN HELHET BLIR DET 2 / 5 VATTENGLAS. SÅHÄR SKRIVER RIKSTEATERN SJÄLVA: Barnen – Drama, kärlek och intriger i Hem till gården-anda En katastrof har inträffat och det pensionerade paret Robin och Hazel bor inte kvar hemma längre. De har varit tvungna att flytta till en lånad liten stuga på den engelska östkusten utanför strålningsområdet. Dagarna ägnar de åt till att försöka upprätthålla en slags vardag, säkra maten de äter. Elen fungerar bara någon timme åt gången. Plötsligt en dag dyker Rose upp hos Hazel och Robin. De var alla en gång kollegor och vänner på det närliggande kärnkraftverket. Varför dyker hon upp efter 38 år? Vad vill hon egentligen? Rose har ett ärende, ett ärende som åtminstone hon inte tänker smita ifrån. Det blir ett laddat möte, hemligheter avslöjas och tidigare handlingar har fått konsekvenser. Kanske finns det fortfarande möjligheter att korrigera misstag som har gjorts. En rapp och smart pjäs av den unga hyllade brittiske dramatikern Lucy Kirkwood. Barnen nominerades 2018 till bästa pjäs både i USA och Australien. För regi står Karin Enberg som tidigare regisserat föreställningen Jord för Riksteatern. De tre rollerna spelas av Agneta Ahlin, Astrid Assefa och Per Burell. Omslagsbild: Pressbild, foto: Sören Vilks. Skriven av: EliSophie Andrée Previous Next