Hur får kultur plats i staden? Intervju med Heiti Ernits, doktorand och projektledare. < Back KULTUR MÅSTE KUNNA ÄGA RUM Hur får kultur plats i staden? Intervju med Heiti Ernits, doktorand och projektledare. Block: Kulturens gräsrötter, #2 UTFORSKNINGARNA FORTSÄTTER – I DEL TVÅ AV VÅR DJUPDYKNING KRING KULTURENS GRÄSRÖTTER KIKAR VI NÄRMARE PÅ HUR KULTUR FÅR PLATS I STADEN MED HJÄLP AV HEITI ERNITS, DOKTORAND OCH PROJEKTLEDARE. Kulturell infrastruktur. Sug på det ordet! Kulturell. Infrastruktur. Jag vet inte hur det kommer sig, men det ordet har på senaste dykt upp lite varstans. Två ord som pekar på allt det som finns till för att stödja och möjliggöra kulturskapande. Heiti Ernits har koll på ämnet. Han jobbar på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med att forska kring hållbar stadsutveckling och har då undersökt fenomenet kulturell infrastruktur. Jag ber Heiti förklara vad ordet betyder för honom: ”Kulturell infrastruktur är en underliggande struktur som på olika sätt stöttar och möjliggör olika typer av kulturella aktiviteter i rummet. Det kan bland annat handla om tillgång till lokaler och platser. En kulturell infrastruktur, kan man säga hjälper olika typer av kulturella aktiviteter att äga rum eller ta plats i stadsrummet.” För er som läst del 1 av vår artikelserie kanske minns hur Emma Swanström, låtskrivare och DIY-förespråkare, pratade om vikten av att ha egna platser där skapande kunde ta plats. Att det är där allting börjar. “Kultur måste kunna äga rum” menar Heiti och kopplar det till frågan om hur staden planeras? I hur stor utsträckning får kulturen plats i planeringen? “Jag brinner för att det ska kunna finnas en blandning i en stad, olika aktiviteter med en bredd av olika uttryck. Inte bara avenyn.” EXEMPEL: RIO RIO Om du är göteborgare känner du nog till Rio Rio, båten som ligger i kajen vid Fiskekyrkan. Båten med kulörta lyktor och ruffigt skråv dit vi gått för indieklubb men råkat hamna i salsaeufori, eller tvärt om. En van nattsuddare känner väl till båtens trappor, speciella lukt (avlopp?) och båtdäck. När båten hotades med nedstängning och skrotning var Heiti en av de som engagerade i opinionen kring båtens fortlevnad. “Det kom som en chock när jag hörde att den skulle tas bort. Och hur det uttrycktes från stadens sida, att den var ingenting att ha.” Hur kunde en plats som var älskad av så många ses som skräp och skit av staden? För Heiti var detta ofattbart och ville ta reda på hur det kunde komma sig att denna attityd fanns, och för att påverka beslutsfattarna tog han på sig uppgiften att lyfta fram det som tog plats på Rio Rio och visa att det ju visst händer mängder av kulturella aktiviteter där. Heiti fick möjlighet att forska kring ämnet. “Då gick jag ännu mer på djupet”. Nu fick han möjlighet att sätta båtens kulturella betydelse på pränt och nedteckna den kulturella kraften. Sätta ord på svettiga dansnätter, toakösdiskuterande, basgång och möten. Han upptäckte båtens betydelse för en mängd olika kluster i staden, hur den är en unik mötesplats för den latinamerikanska befolkningen på västkusten, hur människor som annars lever segregerat från varandra här kan mötas. “Ju mer jag grottade ner mig i vad den där båten gjorde egentligen, i och med salsan och danskulturen som tog plats där, desto mer upptäckte jag att ‘wow, vilken plats’. Och desto mer konstigt blev ställningstagandet att det här inte skulle vara något att ha.” Varför tyckte beslutsfattarna då att båten inte bidrog till någonting, sågs som skräp och “ingen riktig båt”. Heiti menar att det är flera händelser som gjort det möjligt. Dels historiskt, om hur det kom sig att båten hamnade där den ligger. “Båten hade knött in sig där en gång i tiden, på falska premisser. När båten var på plats blev folk chockade av hur den såg ut.”Det hade gjorts ett bra lobbyarbete för att få en plats, men sen när båten väl kom på plats så blev folk sura. “Men då var ju båten där”. Heiti menar också att synen på båten hänger samman med utvecklingen av hela Roselundsområdet. Båten drogs med i hur det pratade om Rosenlund – att det var skräpigt, stökigt och otryggt. I den vändan drogs båten in som en orsak till områdets otrygghet och det beslöts att båten var ful och skulle bort. “Min upplevelse var att de tjänstemän som verkade i det här sammanhanget inte hade koll på båten. Du vet, oftast jobbar man ju mellan 8 och 5 kanske, man kanske inte heller bor i stan. Och sen går man och kollar in båten, mitt på dagen, och tänker att ‘oj, här var det skräpigt och här händer ju ingenting’ – men man har ingen koll på vad som händer där på kvällen och natten.” Det hade inte gjort någon studie kring vad som egentligen skedde på båten och tjänstemännen hade inte koll på båtens kulturella aktiviteter. Samtidigt lobbade områdets fastighetsägare för att få bort den. Hur kommer det sig att den är kvar undrar ni kanske? Opinionen lyckades få politikerna att ta tillbaka sitt beslut och båten ligger kvar. För nu. I framtiden hägrar västlänken och ny bebyggelse av Rosenlund. “Den slutliga nådastöten” menar Heiti. “LYFTA KULTURENS VIKT I STADSPLANERINGEN” Om då den kulturella infrastrukturen ska möjliggöra kultur, vad finns det då för hinder och barrriärer som idag motverkar kulturens möjligheter att ta plats i staden? “Jag tänker på barriärer fysiskt. Dels i form av avstånd och tillgänglighet, men också som ekonomiska barriärer i form av för dyra lokaler, när man inte har stora ekonomiska resurser eller möjligheter. Och om man tänker i form av infrastruktur så ska ju infrastrukturen möjliggöra saker, inte försvåra.” Heiti kopplar tillbaka till Rio Rio, hur båten med sin centrala position ändå kunnat erbjuda billig hyra för aktörer och arrangörer. “En billighetsoas mitt i centrala Göteborg”, som i sig gjort det möjligt för en mängd olika kulturyttringar och klubbar att ta plats i staden. Exemplet Rio Rio ger en användbar bild av hur kulturen glöms bort i stadsplaneringen. Hur kommer det sig att viktiga kulturkluster inte är synliga i beslutsunderlag. Exemplet i sig ställer frågor om på vilka fler ställen detta sker idag. Vilka kunskaper skrivs inte ner eller förbises? Heiti berättar om hur den vanliga gången i stadsplanering brukar gå till, planer skickas ut som sedan olika expertinsatser kikar på. Hur mycket kulturen räknas in beror då till stor del hur väl insatta i kulturen tjänstemännen är. “Det är inte alltid de här frågorna och det småskaliga ger stor vikt eller kommer upp i handlingarna eller i beslutsdokumenten, och då tas det inte hänsyn till” Trist ju, men allt är inte så mörkt. Det finns metoder som motverkar detta, som tar fram arbetssätt som ska lyfta kunskapen om kulturens betydelse för en stad. Cultural planning är en rörelse inom stadsplanering där fokus ligger på att lyfta kulturens vikt i stadsplaneringen. Det är ett arbetssätt där en går in på djupet i en stadsdel eller ett grannskap och gör en grundlig inventering av de kulturella resurserna som finns där. En pratar med människorna i området och kartlägger kulturen. En nackdel med detta, menar Heiti, är att det arbetet är väldigt tidskrävande och att det oftast sker lite för sällan. “Kultur är väldigt dynmiskt och föränderligt, så görs det för sällan kanske man missar saker, eller riskerar att få en kartlägning som snabbt blir gammal.” Hur cultural planning kan utvecklas, och hur en kan jobba mer dynamisk med frågan är vad som står härnäst på Heitis att göra-lista, “hur vi mer aktivt kan utforska av stadens kulturflöden och införliva det i planeringsprocesser mer kontinuerligt”. För stadsplaneringsnörden kan jag viska om ord som “cultural co-planning” och “laboratory urbanism”. Kom ihåg var du hörde det först. För det bubblar just nu mycket kring cultural planning och urbana tankelabb. Kika till exempel in Nordic Urban Laboratory, ett tre dagars intensivt stadsplaneringslabb som kommer ta plats i Borås och Göteborg den 6-8 april. Här kommer det djupdykas ner i trender, stadsplaner och kulturellt drivna processer. Jag känner på mig att orden kulturell infrastruktur kommer fortsätta poppa upp i fler och fler sammanhang framöver. Omslagsbild: Heiti Ernits Skriven av: Sara Östebro Previous Next

Varför verkar alla älska böcker, film och scenkonst som är baserad på verkliga händelser? Gäst: Paula Stenström Öhman. < Back 4:1 – BASED ON A TRUE STORY Varför verkar alla älska böcker, film och scenkonst som är baserad på verkliga händelser? Gäst: Paula Stenström Öhman. ”När man då säger, nej men det här är en påhittad historia. Då är det folk som blir besvikna. Det är som att upplevelsen är mindre värd." - Paula Stenström Öhman Vår gäst är ingen mindre än kriminologen, regissören och manusförfattaren Paula Stenström Öhman. Previous Next 4:1 – BASED ON A TRUE STORY Artist Name 00:00 / 56:32

Årskrönika VI BLICKAR TILLBAKA PÅ 2024 Årskrönika 2024 TEATER NU SÄGER TACK TILL 2024 Vilket år det har varit! Vi har rest, skapat, ställt ut, spelat teater och utvecklats i mötet med andra – både nära och långt bort. Boy konsthall har varit vårt kreativa nav, men världen har också öppnat sig för oss genom samarbeten och utbyten. Här bjuder vi på några glimtar från 2024, ett år fyllt av konstnärliga äventyr och nya perspektiv. Vi har rest och skapat utbyten Det här året har tagit oss långt hemifrån och ännu längre in i konstvärldens möjligheter. I Italien deltog vi i uppstarten av EU-projektet TestArt, där vi mötte konstnärer från hela Europa och deltog i inspirerande workshops. Resan fortsatte till Ljubljana, där vi kombinerade möten och utbyten med att ta del av scenkonstfestivalen Mladi Levi. Det är något alldeles särskilt med att möta andra konstnärer och deras arbete på deras egen hemmaplan – det utmanar och inspirerar. Vi har skapat utställningar på Boy konsthall Året började med Alva Qi Törnqvists magiska installation Deras hår glänste i solen, där keramik, film och 3D-utskrivna objekt berättade om migration och hemkomst. Sedan kom Jan Martin Tordby och gjorde konsthallen till sin ateljé under ett residens, med en utställning som växte fram framför våra ögon. Göran Kling bjöd in oss till ett universum av keramiska reliefer som lekte med både antiken och populärkulturen. Den femte sommarsalongen i ordningen visade verk av nio konstnärer från Härryda och Sjuhärad. Linda Morell skapade ett rum som smälte och förändrades inför våra ögon. Vi avslutade året med Evelina Dovstens verk Anna själv tredje, en kronologisk resa genom hantverk och tid. Varje utställning har varit en egen värld, och det har varit en glädje att få dela dem med er. Vi har gästat Under året har vi tagit våra projekt och idéer till nya platser. I mars spelade vi vår hyllade föreställning Rörelsen på Inkonst i Malmö, där vi mötte en varm och engagerad publik. Senare under året gästade vi Glasrummet på Konstepidemin med Sanna Lindholms utställning Scen 1. Med sina skulpturer och teckningar skapade Sanna en meditativ resa genom träets och tidens cykler. Att gästa andra scener och rum har gett oss nya perspektiv och spännande möten – något vi hoppas få göra ännu mer av framöver. Vi har samarbetat Samarbeten har varit hjärtat i mycket av det vi gjort i år. Tillsammans med Göteborgs universitet och professor Jonas Ivarsson har vi utvecklat idéer kring performance lectures – en spännande mix av konst och forskning. Producentbyråns satsning Producentcheck har hjälpt oss att få en utomstående blick på vår verksamhet och stärka vår kommunikation. Vi känner oss rustade för framtiden tack vare dessa samarbeten. Vi utvecklas Det är något speciellt med att blicka tillbaka på ett år och se allt som vuxit fram. Vi har inte bara skapat och rest – vi har också förändrats. Varje möte, varje utställning och varje projekt har lämnat avtryck som hjälper oss att växa. Tack för att ni följt med oss under 2024.

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Teater DRÖMIMPRO 2013 Teater 2013 "VAD DRÖMDE DU INATT?" – EN IMPROVISATIONSFÖRESTÄLLNING Mellan 2009-2014 spelade Teater Nu improvisationsföreställningen Drömimpro, där publikens nattliga drömmar skapade föreställningen. Ta del av drömmens fantastiska värld med hjälp av Teater Nu, vi spelar upp dina drömmar direkt på scenen! Varje människa bär på en unik drömvärld och att få ta del av den i form av berättande är en mycket berikande upplevelse. Tänk på vilken rikedom varje människa besitter i form av drömmar, Drömimpro är en bra metod för att ta hand om den rikedomen. Spelningar genom åren: 2014 MoKs Distriktstämma i Skövde Höörs församlings bildfestival 2013 Jubileumskarnevalen Backafestivalen Drakfestivalen Göteborgs kulturkalas – barnkalaset. 2012 KROM Överåsfestivalen Peace and Love Lalehs konsert i Uppsala Eksjö stadsfest Göteborgs kulturkalas – barnkalaset. 2011 Picknickfestivalen 2010 Proletärens FF:s endagsfestival möhippa. 2009 Peace and Love Hultsfredsfestivalen Arvikafestivalen Drömkväll på Amandas teater. VÅRA DRÖMIMPROKONCEPT: KLASSISK DRÖMIMPRO En föreställning med rolig inramning där publikens drömmar står i fokus. Unik och medryckande varje gång. Ett härligt sätt att ta vara på våra unika drömvärldar. Passar ungdomar som vuxna och hela familjen, det är helt enkelt publiken som gör föreställningen. Föreställningen är ca: 45-60 min lång. DRÖMMASKINEN (DRÖMIMPRO FÖR BARN) En föreställning där vi får träffa på nyfikna drömväsen som gärna vill leka fram dina drömmar och en hungrig drömmaskin som förvandlar dina drömmar till verklighet. En föreställning som tar vara på varje barns inre värld. Föreställning är 30-45 min lång. Bilder från 2013:

Musikal NEXT STOP: WEST END Musikal 2018 Next Stop: West End var konceptet där du fick uppleva musikal på ett nytt sätt. Du slapp betala dyra pengar för att knappt se nåt, här satt alla på första parkett och fick uppleva morgondagens musikalgiganter. Konceptet innefattade ett musikalquiz, allsång och uppträdanden. De tre första arrangemangen hade vi inbjudna artister. Senare deltog sångare genom Open Mic. Under 2018 arrangerades Next Stop: West End #10 - 7 februari #11 - 11 april #12 - 9 maj #13 - 5 september #14 - 17 oktober #15 - 21 november Next Stop: West End är konceptet där du får uppleva musikal på ett nytt sätt. Du slipper betala dyra pengar för att knappt se nåt, här sitter alla på första parkett och får uppleva morgondagens musikalgiganter. För dig som inte vart med förr - detta är upplägget: Det blir storslaget musikalquiz och open mic under hela kvällen, där DU i publiken får testa dina musikalkunskaper och har chans pröva dina vingar på scen. Konferencier & quizmaster: Rasmus Klamas. Pianist: Viktor Stener. Quiz-info:– Max 4 personer i varje lag. – Det blir nytt, gammalt, obskyrt och superkänt! – Fina priser utlovas! – Ta med ditt bästa musikalhumör Föranmäl dig till open mic – gå gratis! Vi har ett litet begränsat antal platser för föranmälan till open mic. De som föranmäler sig bjuckas på inträdet! Next Stop: West End görs med stöd av Sensus, Västra Götalandsregionen och KulturUngdom

Utställning AMARA POR DIOS Utställning 2020 Graffitikonstnären Amara Por Dios är dubbelt aktuell hos oss. Hon skapar en storskalig muralmålning i Bollebygd och visar nya verk i konsthallen. Samtidigt som street art festivalen No Limit pågår i Borås arrangerar vi en egen, helt inofficiell, spinn off. Fast det är inte riktigt hela sanningen. Idén om att bjuda in konstnären Amara Por Dios har funnits länge, men det var först nu som allt klaffade. ”Vi har följt Amaras arbete under flera år och har sedan vi första gången mötte henne 2011 fascinerats av hennes starka bildvärldar, uttrycksfulla färger och indragande formspråk. Vi har försökt få till ett samarbete lika länge som vi drivit konsthallen, men först nu händer det äntligen!” – Sara Östebro, Boy konsthall Amara Por Dios kommer måla en del av väggen på byggnaden som brukar kallas Hangaren vid ungdomsgården Krafthuset i Bollebygd. Det är ungdomar på ungdomsgården som röstat fram vilket motiv som ska målas. Den 19 september blir det invigning av väggen på ungdomsgårdens gård då det bland annat kommer bjudas på workshop i graffiti för ett begränsat antal medverkande. Samtidigt blir det öppning i Boy konsthall för en utställning med nyskapade verk av Amara. Invigning: Lördag 19 september, 12.00-15.00 Invigning av muralmålningen vid Krafthuset samt öppning av utställningen. Konstnären finns på plats. Workshop i graffiti: Lördag 19 september, 12.00-14.00 Plats: Krafthuset, Bollebygd Max 6 deltagare! Drop in! Tänk på att hålla avstånd! Konstnärssamtal via Instagram Live: Lördag 12 september, 13.00-13.45 Amara Por Dios föddes och uppfostrades i förorterna i Sverige, där hon förvärvade ett intresse för graffiti vid tolv års ålder. Amaras stil började blomma med olika karaktärer, mönster och ljusa färger som nu kan erkännas som hennes signatur. Hon omfamnar sitt chilenska arv och tar mycket inspiration från Sydamerika. Några av hennes tidigare uppdrag inom offentlig gestaltning har bland annat varit en gångtunnel för Uppsala kommun (2019), Fitzrovia Community Centre i London (2018) och för Wall Street Nacka (2019). Hennes senaste separatutställning ” Looking for Acahuempe” visades på Norra Station (2019). Amara Por Dios medverkar även i No Limit: Artscape Edition 2020. amarapordios.cominstagram.com/amarapordios Bilder från invigningen den 19 september. Foto: AnnaCarin Isaksson.

Vi sammanfattar året och delar ut pris till bland annat årets bästa föreställning, årets trend och årets "att man inte ville missa den här upplevelsen". < Back AVSNITT 26 – SNÖBOLLAR, POLITIK OCH PALJETTER Vi sammanfattar året och delar ut pris till bland annat årets bästa föreställning, årets trend och årets "att man inte ville missa den här upplevelsen". Previous Next AVSNITT 26 – SNÖBOLLAR, POLITIK OCH PALJETTER Artist Name 00:00 / 45:48

Vi diskuterar konst vs. underhållning med den alltid så briljanta Julia Dufvenius. Hon berättar om första gången hon lämnade en biograf i protest och om hur det är att snacka genus på Dramaten. < Back 3:2 – KONST VS. UNDERHÅLLNING Vi diskuterar konst vs. underhållning med den alltid så briljanta Julia Dufvenius. Hon berättar om första gången hon lämnade en biograf i protest och om hur det är att snacka genus på Dramaten. Vi bjuder på våra värsta fördomar om underhållningspubliken och avslöjar också hur våra hemliga konstnärsidentiteter skulle se ut. Gäst: Julia Dufvenius (skådespelare, poddmakare och allmänt kreativ person). Previous Next 3:2 – KONST VS. UNDERHÅLLNING Artist Name 00:00 / 1:14:55

Teater DRÖMIMPRO 2010 Teater 2010 "VAD DRÖMDE DU INATT?" – EN IMPROVISATIONSFÖRESTÄLLNING Mellan 2009-2014 spelade Teater Nu improvisationsföreställningen Drömimpro, där publikens nattliga drömmar skapade föreställningen. Ta del av drömmens fantastiska värld med hjälp av Teater Nu, vi spelar upp dina drömmar direkt på scenen! Varje människa bär på en unik drömvärld och att få ta del av den i form av berättande är en mycket berikande upplevelse. Tänk på vilken rikedom varje människa besitter i form av drömmar, Drömimpro är en bra metod för att ta hand om den rikedomen. Spelningar genom åren: 2014 MoKs Distriktstämma i Skövde Höörs församlings bildfestival 2013 Jubileumskarnevalen Backafestivalen Drakfestivalen Göteborgs kulturkalas – barnkalaset. 2012 KROM Överåsfestivalen Peace and Love Lalehs konsert i Uppsala Eksjö stadsfest Göteborgs kulturkalas – barnkalaset. 2011 Picknickfestivalen 2010 Proletärens FF:s endagsfestival möhippa. 2009 Peace and Love Hultsfredsfestivalen Arvikafestivalen Drömkväll på Amandas teater. VÅRA DRÖMIMPROKONCEPT: KLASSISK DRÖMIMPRO En föreställning med rolig inramning där publikens drömmar står i fokus. Unik och medryckande varje gång. Ett härligt sätt att ta vara på våra unika drömvärldar. Passar ungdomar som vuxna och hela familjen, det är helt enkelt publiken som gör föreställningen. Föreställningen är ca: 45-60 min lång. DRÖMMASKINEN (DRÖMIMPRO FÖR BARN) En föreställning där vi får träffa på nyfikna drömväsen som gärna vill leka fram dina drömmar och en hungrig drömmaskin som förvandlar dina drömmar till verklighet. En föreställning som tar vara på varje barns inre värld. Föreställning är 30-45 min lång.

Utställning FADHEL MOURALI Utställning 2022 Fadhel Mourali Att Vara och Att Vilja Bli: To Be and To Become 23 april – 28 maj Fadhel Mourali är inbjuden till Boy konsthall för att färdigställa och presentera sitt arbete Att Vara och Att Vilja Bli: To Be and To Become . Arbetet utgår från Sjuhärads hantverkshistoria och Hedaredskorgen som samhällsbärande objekt, ett arbete som också är en personlig resa, då Mouralis gammelmorfar var känd som “den sista korgmakaren från Risa”. Mourali har tolkat den unika materialprocessen som finns i Hedared. Genom omfattande research, som rört sig mellan teori och praktik, har essentiella element av hantverket och dess historia identifierats, och sedan tolkats genom jacquard-vävning och 3-D printning. En publikation av forskningsprocessen har producerats som ett komplement till Mouralis vävda alster, där ambitionen är att synliggöra sambanden mellan kulturhistoria, hållbarhet, samtida design, identitet och det universella språk som är slöjden. Fadhel Mourali är nyexaminerad textildesigner vid Central Saint Martins i London, men född och uppvuxen i Borås. Med rötter i både Sverige och Tunisien, fascineras Fadhel av identitet och att hitta den där speciella platsen av längtan i sitt arbete. Han arbetar mellan teori och praktik, för att utforska sambanden mellan kulturhistoria och samtid, i hopp om att nå kärnan av ett ämne, att fullt ut förstå ett material, föremål eller berättelse.