Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Vi ser på foppatofflor med bling bling på GEST, ser oss själva i spegeln på Backa teater, får ett skämtsamt kvitto och pratar om politisk teater i Ungern. Gäst: Sarah Melin < Back AVSNITT 29: LÄKEROLASK OCH FÅGELKVITTER Vi ser på foppatofflor med bling bling på GEST, ser oss själva i spegeln på Backa teater, får ett skämtsamt kvitto och pratar om politisk teater i Ungern. Gäst: Sarah Melin Previous Next AVSNITT 29: LÄKEROLASK OCH FÅGELKVITTER Artist Name 00:00 / 52:37

Utställning SOMMARSALONG 2020 Utställning 2020 15-29 augusti 2020 Sommarsalongen är tillbaka! Efter förra årets succé kör vi en uppföljare av salongen där vi visar på den kreativitet och skaparkraft som finns i vårt närområde. Salongen är en plats där gömda mästerverk får möta publik, kanske för första gången. Vi vill hylla skaparglädjen och den omvälvande fria kreativiteten! Efter en öppen utlysning har 5 skapare valts ut, alla med en koppling till Sjuhärad eller Härryda. Utställare på Sommarsalongen är: Britt-Marie Pålsson Britt-Marie bor i Bollebygd och kallar sig själv för amatörfotograf. Hennes bilder är drömska, sköra och stillsamma men ändå så uttrycksfulla. Hon inspireras av blommornas färger, hur de växer och dess uttryck. Anna Stenberg Anna bor i Borås och gillar att måla hus och folklivet på gatorna runt om. När hon för ca 25 år sedan var på väg till en anställningsintervju gick hon förbi Röda kvarn i Borås och blev förälskad i byggnaden. Minnet av känslorna som då uppstod har hon bland annat försökt att förmedla i verket Röda kvarn . Hon inspireras av spelet mellan ljus och skuggor. Lena Andersson Lena bor i Bollebygd och började måla för 10 år sedan. När hon drabbats av cancer och behövde något annat att fokusera på under tiden som alla behandlingar pågick fungerade måleriet som meditation. Hennes inspirationskälla är naturen och målningarna växter fram genom många lager med spatel och svamp. Henrik Rasmussen Henrik bor i Bollebygd med en egen verkstad i Slätthult. Henriks bidrag till Sommarsalongen är en lyftkransliknande lampa. Lampan är skapad med mycket kärlek och omtanke och är tillägnad en speciell person som står Henrik mycket nära. Lampans budskap är att lysa upp, bära, lyfta och att inte släppa taget. Anna Tellin Anna bor i Rävlanda och inspireras ofta av det hon har framför näsan, som naturen, molnen, havsorganismer, vatten eller växter. Verket Tar Form är skapat av pappershanddukar och får oss att tänka på något organiskt växande – kanske något okänt liv under ytan?

Utställning ELLEN TAFFERNER BERGGREN Utställning 2023 Ellen Tafferner Berggren RUM 11 mars – 15 april Ellen Tafferner Berggren deltog i de bokcirklar utifrån Virginia Woolfs Ett eget rum (1929) som låg till grund för teaterföreställningen Ett eget rum // Apartment (2021), skapad av konstkompaniet Teater Nu. Efter att ha tagit del av föreställningen ville hon fortsätta arbetet med de frågor och tankar den väckte inom henne. Tafferner Berggren har utgått både från det fysiska rum som är hennes egen ateljé och sitt inre rum för tankar och kreativitet. Hon har också velat undersöka rum för och i andra och vad de fylls av. Utställningen består av verk gjutna i epoxy, föremål och interiör från hennes ateljé samt ett videoverk. Ellen Tafferner Berggren är från Marks kommun, bosatt i Rydal där hon också har sin ateljé. I sitt skapande arbetar hon experimentellt i många olika material och tekniker såsom måleri, skulptur, assemblage/kollage och installationer. Verken har ofta funna objekt som utgångspunkt och hon sätter dem i nya sammanhang och prövar gärna materialens gränser. Tafferner Berggren intresserar sig för tingens inneboende mening och hur de besjälas på olika sätt, samt för teman som psykisk ohälsa, sökande efter tillhörighet, tid och gränser av olika slag.

Utställning MARIANNE VLASCHITS Utställning 2023 Marianne Vlaschits A Flock of Planets 3 juni – 8 juli I Marianne Vlaschits bildvärldar är den mänskliga och den kosmiska kroppen tätt sammanlänkade. Hon sammanför himmelska objekt med kroppens veck och öppningar och låter vetenskapliga illustrationer möta vardagliga, intima upplevelser. I utställningen A Flock of Planets på Boy konsthall presenterar Vlaschits en serie helt nya verk. Arbetsprocessen för dessa nya verk började med Vlaschits önskan att måla med glädje, att skapa någonting baserat på lekfullhet och intuition. Hon började med att ge sig själv ett uppdrag, att måla ett landskap hon aldrig tidigare upplevt. I detta fall betydde det Bollebygds växtlighet och vattendrag, och hur ljuset faller över dess dalar och kullar. Men sedan har Vlaschits händer, tillsammans med färgen och säckvävsduken, förvandlat landskapet och som betraktare färdas man genom ett drömskt, fantasifullt tillstånd. Scenerna som avbildas kan utspela sig i någon galax långt bort, eller så kan de vara från de minsta organismernas synvinkel, något som ser ut över kanten på ett sandkorn. Men fortfarande går det att hitta ledtrådar som visar på början av processen, svajande grässtrån och böljande former. “Jag följde själva färgen och reflekterade för varje steg vad målningen vill att jag ska göra – inte vad jag vill avbilda. På så sätt kan målningen bli en spegel av det undermedvetna.” – Marianne Vlaschits Vlaschits förunderliga landskap och surrealistiska kompositioner gränsar till abstraktion, vilket ger utrymme för fantasier om fantastiska oupptäckta världar. Att ta del av hennes arbeten blir en resa inåt likväl som utåt. Målningarna i A Flock of Planets har alla fått titlar efter engelskans veckodagar: Monday (Moon), Tuesday (Mars), Wednesday (Mercury), Thursday (Jupiter), Friday (Venus), Saturday (Saturn) och Sunday (Sun). Vlaschits förklarar: “Dagarnas namn härrör från de sju planeter som är synliga för blotta ögat på natthimlen. Sju planeter som är en grupp planeter, eller en flock planeter.” Marianne Vlaschits, född 1983, bor och arbetar i Wien, Österrike. Inspirationen hämtar hon från astrofysik och den rika historia av kvinnliga målare som verkat innan henne. Vlaschits har en masterexamen från Konsthögskolan i Wien. Hennes senaste utställningar inkluderar Danger Season (BEAST, Los Angeles), On Beauty (Galerie Crone, Wien), Orbs and Awe (L’Inconnue, New York), Wells of Wisdoms (MeetFactory, Prag), Auroras (Galerie Sophia Vonier, Salzburg), Contrology (Kunstraum Riehen, Basel), Gates (Eve Leibe Gallery, London), A Body That Lasts (Galerie 5020, Salzburg), A Construction Site of Extraordinary Feelings (The Breeder Gallery, Aten), The Magnetic Spell (Suzie Shride, Wien) och Stone Telling (Kunstraum NÖ, Wien). mariannevlaschits.com

Performance BOYS BOYS BOYS Performance 2023 Boys boys boys 23 september – 28 oktober När skymningen sveper in över Bollebygd öppnas dörrarna till Boys boys boys , en drömsk tillflyktsort där virriga hjärnor och trötta fötter kan släppa taget om verkligheten och färdas bort över upplevelsehorisonten. Denna installations- och performancehändelse leker med idén om "nattklubben" som en portal, en dörr till alternativa världar och en reva i verkligheten. Boys boys boys bjuder in till en utforskning av vår kollektiva och individuella potential, en plats för drömmar om oss, en inbjudan att fira, eller glömma, vad vi kan bli och vad vi redan är. MEDVERKANDE Stina Fors Klara Ström Sebastian Rudolph Jensen Emelié Sterner Tanja Andersson Matilda Klamas Rasmus Raphaëlle Östebro Maja Östebro Sara Östebro +Gäster +Silent Disco Boys boys boys håller öppet sex lördagskvällar i september och oktober. Övriga dagar kan delar av Boys boys boys upplevas utifrån. Läs utställningskatalogen här ! ÖPPET Lördag 23 september, 18.00 - 21.00 Lördag 30 september, 18.00 - 21.00 Lördag 7 oktober, 18.00 - 21.00 Lördag 14 oktober, 18.00 - 21.00 Lördag 21 oktober, 18.00 - 21.00 Lördag 28 oktober, 18.00 - 21.00 Boys boys boys var en del av satelitprogrammet för GIBCA, Göteborgs Internationella Konstbiennal 2023. Läs reportage i Borås Tidning här . .

Matilda Klamas och Sara Östebro såg Flugorna på Göteborgs Stadsteater. < Back FLUGORNA – VI ÄR FANS! Matilda Klamas och Sara Östebro såg Flugorna på Göteborgs Stadsteater. MATILDA KLAMAS OCH SARA ÖSTEBRO SÅG FLUGORNA PÅ GÖTEBORGS STADSTEATER OCH FICK HOPP OM TEATERKONSTEN. LÄS DERAS TANKAR I EN HÄRLIG DIALOG-RECENSIONS-FORM. Matilda: Det känns som vi har varit med om någon hemligt. Vi forslades varmt ner i Stadsteaterns källare och där fick vi gå in i en frizon, i ett teaterrum som var öppet och tillåtande. Baren var öppen och en fick röra sig fritt under föreställningens gång. Så skönt. Det bidrog till en fnissighet och en känsla av att vi publiken var ett. Jag började plötsligt prata med folk runt omkring mig, i toakön och i foajén. Jag tror också att det handlade om den perfekta balansen av interaktion. Jag var så trygg i hur skådespelarna hanterade kontakten med publik. Det var roligt, lustfyllt och nära. Vi kunde lägga oss i, svara och hojta – men det blev aldrig för mycket. Det handlade nog om att de lade en så bra grund. Sara: På tal om bra grund så drar jag bara lite snabbt själva storyn. Flugorna är Jean-Paul Sartres debutpjäs, skriven under den tyska ockupationen av Frankrike år 1943. Pjäsen är en bearbetning av den grekiska myten om Elektra och Orestes. Här får vi följa Orestes, som under täckmantel återvänder till sin hemstad Argos, en stad han blev bortskickad från som litet barn den natten då Aigisthos och hans mamma Klytaimnestra mördade hans far, Agamemnon. När Orestes nu återvänder ser han hur hans mamma tillsammans med den nya kungen har gjort alla i staden medskyldiga till mordet och håller staden i ett järngrepp med verktygen kollektiv skuld, skam och skräck. De stora, feta flugorna som intagit staden gör befolkningen ständigt påminda om sin skuld. Orestes syster Elektra avskyr sin mamma och styvfar och längtar efter dagen då Orestes ska komma tillbaka för att hämnas. I Sartres version av myten är det dock mindre fokus på hämnd, och mer ett existentialistiskt drama om frihet och motstånd. Orestes kommer till Argos som en fri människa, inte fången i klorna på dödens och flugornas gud Zevs. Matilda: Men Sara du hade ju läst pjäsen innan och jag hade inte det men kände mig ändå trygg i min förkunskap kring Sartre. Jag var väldigt fascinerad av Sartres tankar och existentialismen i tonåren. “Existensen föregår essensen” och hela den grejen. Var du det med? Sara: Ja, väldigt. Äcklet var ju lite av min bibel där runt 19-20 år. Jag hade en fas där jag gick all in på hela existentialism-grejen. Och då också det där med att människan är dömd till frihet, som Sartre menar. Att vi inte är bundna till något, att Gud är död, och vi inte är tvingade att handla efter någon lag. Vårt liv är de val vi gör, och vi måste ta eget ansvar för dem. Vi kan inte gömma oss bakom andra människor eller vad andra bestämt, våra val är alltid våra. Ett ansvar och en frihet som ju för med sig väldigt mycket ångest, och att det då kan vara lockande och lättare att gömma sig bakom idéer och tankar om att en måste göra si eller så. Om man tar uppsättningen till idag kan man tolka det som att den uppmanar oss att skita i historien, att vi ska glömma vad de innan oss ställt till med och att det inte är vårt problem för att det inte var våra val. Det fanns ett drag i uppsättningen som gör att det finns en möjlighet att tolka det så. Det är väl det som jag tycker är problematiskt med delar av Sartres tänkande, att det är så ensamt och fokuserat på delar istället för helhet. Matilda: I första akten var det stort fokus på tonårsdottern och tonårsmamman, en destruktiv relation som jag blev mycket drabbad av. Dels kände jag igen mig i trotset, och dels bävar jag som ny förälder och tänker ska jag stå ut med det där. Det var snyggt hur få repliker fick bära hela problematiken och att de levererades så explosivt. Trots att jag gillade det jag såg, började en oro byggas inom mig. Kommer det bli en pjäs som bara handlar om det privata och inte större filosofiska och samhälleliga dimensioner, vilket jag förknippar Sartre med. Sara: Jag var faktiskt aldrig oroad, jag kände mig trygg att det skulle komma. Och det kom ju också i akt 2. Matilda: Jag tycker att det var en tydlig feministisk läsning av Flugorna som jag tyckte mycket om. Även där var jag lite orolig i början, för det hela börjar med att männen får ta plats och kvinnorna bakgrundsdansar. Sara: Och jag var trygg. Bakgrundsdans-rörelserna var tydligt utstuderade, det fanns en medvetenhet och en lek med vad de skapade. Jag läste det som en tydlig drag-strategi som skapade djup i gestaltningen och som höll oss medvetna om att allt är konstruerat. Matilda: Vi måste också prata om formen och estetiken. Den var så helgjuten. Sara: Det fanns både en blinkning till 80-talsprogg och indierock/elektro/postpunk-band från början av 2000-talet. Matilda: Jag kände att det gav mycket men har svårt att definiera vad. Sara: Det gav lekfullhet, en populärkulturell touch, spel-estetik. Det är lite som att de var ett coolt band som jag kunde sett på Roskilde 2006. Foto: Ola Kjelbye Matilda: Deras explosiva spelstil var så befriande, det blev inte skrikit utan med skrik fördjupade dom. Det är sällan jag har sett en så unik registil som skådespelarna till fullo fick utrymme att briljera i. Alla som var på scen hade sådan närvaro. Jag blev kär i dom, jag blev arg på dom och fullständigt drabbades av deras sätt att gestalta. Sara: Det var så fysiskt härligt. Hampus Hallberg, som spelade både Zevs och Aigisthos, lyckades bjuda på en förförisk Zevs, som påminner om den där känslan – honom borde jag hålla mig borta från, men som man ändå ger sig hän till. Matilda: Ett favoritmoment för mig var Klytaimnestras gångstil, gestaltad av Melina Tranulis. Hur hon sprang i sina överdimensionerade klackar som ett barn som satt fast i ett träsk. Jag ville aldrig att hennes loopar skulle sluta, även om de var många. Isak Holmen Sørensen som spelade Orestes var så i ton med publik, hans blickar fångade in mig i berättelsen. Valet att gestalta honom som en naiv pojke och lägga bort de klassiska manliga attributen var klockrent. Sara: Om vi är inne på favoritmoment måste jag nämna när karaktären Elektra gestaltade sitt hat mot sin mamma. Kim Theodoridou Bergquist var totalt närvarande i varje replik. Att säga samma replik om och om igen, men hela tiden leverera ny energi var imponerande. Matilda: Det finns många blinkningar till teaterhistoria också, jag tänker på grymhetens teater a la Antonin Artaud, in-yer face och verfremdung a la Brecht. Det är lite som att sniffa poppers för en som gillar teaterteori. Sara: Ja, fast den är inte akademisk, det räcker att vara intresserad och bara ta in. Dessutom så kan en ju läsa allt i programbladet om man inte hänger med. Ett himla bra val för att göra det mer tillgängligt. Jag tycker också att det var en så bra växling där samtliga karaktärer växlade mellan att vara offer och förövare, det fanns en dubbelhet kring makten. Matilda: Efter föreställningen så var det som om vi sprang ut i natten. Sara: Vi var euforiska, hade drabbats av deras tempo. Matilda: Jag var lycklig, jag hade återfått hopp om teatern. Det var en föreställning som stämde på alla plan. Sara: Den här regissören och skådisarna, jag vill bara ha mer. Matilda: Vi är helt klart fans, låt oss se allt hon gör. Föreställning spelas 9, 10 , 11 oktober Faktaruta – Angelina Stojčevska. För regin stod Angelina Stojčevska, relativt nyexad från regilinjen från Konsthögskolan i Oslo (2015). Hennes stil beskrivs som lekfullt normbrytande där stora filosofiska teman sätts under lupp. Hon är ny, ung, cool. Hon beskrivs som “registjärnskott” och “kulturtalang” och har blivit prisbelönad flera gånger om. Foto: Ola Kjelbye Skriven av: Matilda Klamas Previous Next

Sara ger oss en lektion om historiens musor, Rasmus spelar upp wailningar och Matilda tar med oss till Ryssland. < Back 3:1 – SÄLJ DIN SJÄL? Sara ger oss en lektion om historiens musor, Rasmus spelar upp wailningar och Matilda tar med oss till Ryssland. Teasers: - Vilken scen såg Shebly Niavarani 10 gånger varje dag under scenskolan? - Mia Törnblom haffas mitt i en fotmassage. Gäster: Shebly Niavarani (skådespelare), Mia Törnblom (inspiratör), Fredrik Sjöholm (talaransvarig, Talarforum) och Veesu Sandström (projektledare för Inspirationskurs). Previous Next 3:1 – SÄLJ DIN SJÄL? Artist Name 00:00 / 1:23:44

Vi pratar om att bli matat med möjligheter till kreativitet och om vår kärlek till det Berlinska Ryssland. < Back AVSNITT 7 – KREATIVITETEN OCH RYSSROMANSEN Vi pratar om att bli matat med möjligheter till kreativitet och om vår kärlek till det Berlinska Ryssland. Previous Next AVSNITT 7 – KREATIVITETEN OCH RYSSROMANSEN Artist Name 00:00 / 44:10

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Vi snackar om jäkligt mycket bra scenkonst. Vi får bland annat kämpaglöd från Nora på Folkteatern, ser kroppslig dans på Stora teatern och städar på Hagateatern. < Back AVSNITT 22 – ISTERAPI OCH STÄDMANI Vi snackar om jäkligt mycket bra scenkonst. Vi får bland annat kämpaglöd från Nora på Folkteatern, ser kroppslig dans på Stora teatern och städar på Hagateatern. Previous Next AVSNITT 22 – ISTERAPI OCH STÄDMANI Artist Name 00:00 / 59:02

Performance BINGO: BABY, ONE MORE (FIRST) TIME Performance 2010 12 maj, 2010 på Innebandybaby One night only, one night exclusive! Teater Nu bjöd in till en något annorlunda bingokväll. Fina priser från ”Prickig katt” låg i potten och bingoutropen blandades med allsång och dansnummer. DJs under kvällen var eminenta Lucky Linn och Lobster Lady! Medverkande: Rasmus Östebro Bingo: Baby, one more (first) time arrangerades med stöd av Studiefrämjandet.