< Back VAD ÄR DOCKTEATER? Rasmus Klamas intervjuar Margareta Sörenson, kritiker, om dockteater. Den 13-17 november går Figur-festivalen av stapeln i Göteborg. Det blir föreställningar och föreläsningar från världens alla hörn. Men vad är dockteater egentligen? För att du ska ha full koll inför festivalen, ringde jag upp Margareta Sörenson som är teater- och danskritiker och har skrivit för Expressen i över 30 år. Hon är något av en expert på just dockteater och har skrivit en massa böcker, bland annat All världens dockteater och En estetik för dockteatern tillsammans med Michael Meschke, en bok om Marionetteatern ”…är bara ryck på trådar” och en om Dockteatern Tittut: ”En stor liten teater”. Ja, ni ser ju vilken ocean av kunskap jag har hittat. Ska vi först reda ut lite olika begrepp. Det finns dockteater, figurteater, objektteater, marionetteater med mera. Vad skiljer de här grejerna åt? – Figurteater är bara ett annat ord för dockteater, man har försökt att hitta ett annat namn som inte är så förknippat med barnens dockor. I Norge beslöt de sig på 80-talet för att helt byta namn till figurteater. I Danmark säger man istället animationsteater, men här i Sverige har vi hållt fast vid ordet dockteater. Man brukar dela in dockteatern i fyra tekniker. Jag tror egentligen att det är en ganska missvisande indelning, men det är så de brukar delas upp traditionellt. De fyra är marionetteater, där dockans styrs med trådar, det är stavdockor som styrs med pinnar underifrån, vi har handdockor som en trär in handen i och slutligen skuggspel. Hur är det med objektteater då? Sen finns det då objektteater som är att du till exempel gör Macbeth med en bricka med drinktillbehör. Du tar en grej som finns och använder den, animerar den, gör den levande. Oftast spelar du inte bara objektteater utan det blandas med annat. Till exempel Staffan Westerberg som hade sina strumpor, “Lill-Strumpa” och “Syster Yster” och även fast han sätter på glasögon på en strumpa, så kallar vi ändå det för objektteater, för att han använder olika vardagliga saker. Figurfestivalen innehåller ju inte bara dockteater utan också animation. Vad har de för koppling till varandra? En rätt stor del av dockteatern idag arbetar faktiskt med animationer och film, där det är lerfigurer som filmas, och sen redigeras det ihop det så att det ser ut som att de rör sig. När uppfanns dockteatern? Vet man det? Det man kan säga är att det är en av de äldsta teaterformerna som finns runt om i världen. Den går tillbaka på religiösa riter och att man offrade då små “gubbar” istället för att offra människor. Från det till att det blev ett evenemang som en köper biljetter till på en teater, det är ju väldigt långt. Det är inte förrän på 1500-talet som dockteatern blir helt skild från kyrkan, men Bibelns berättelser fortsatte att vara ett ämne för dockteatern. Det fanns ju även kringresande familjer som spelade dockteater, men de kunde inte leva på bara sin teater utan fick syssla med både tandutdragning, som var ett väldigt populärt nöje på marknader, och trolleri. En annan intressant sak som skett genom historien är att fram till andra världskriget spelades dockteater för vuxna som politisk satir. Både i Tyskland, England och Sovjetunionen spelade man för soldaterna för att roa och peppa politiskt. Vid ryska fronten spelades dockteater som avbildade Hitler och Chamberlain sittande framför en jordglob, där de skar och åt och delade upp jordklotet.Som ju gjordes i propagandasyfte eller bara som underhållning. Varför är det så att vi tänker på barn när vi tänker på dockteater? – Från i mitten på 1800-talet så växte en barnkultur fram och blev en separat del från den övriga kulturen, med barnböcker, barnmusik och så vidare. Där började även dockteatern gå över att bli mer för barn. Det var också väldigt vanligt att amatörer spelade dockteater och att det fanns mycket i skolor och på bibliotek. Det fanns även mycket dockteater i borgerliga hem, som sagoläsning. Hur mår dockteatern idag? – Jag skulle säga att dockteatern mår väldigt bra. Idag är man inte så upptagen av att fördjupa dockteatern som hantverk utan det är ofta en blandning mellan synliga skådespelare och dockor. Man kanske ska tänka att dockteatern alltid har varit en del av teatern som helhet, att skådespelare har rört sig mellan genrerna. Som kritiker tycker jag att dockteatern mår jättebra, speciellt att många grupper ligger i framkant när det gäller teater för barn. Till festivalen kommer “Teatro Gioco Vita”, som är Europas mest berömda skuggspelsteater och är otroligt skickliga. Sen finns det många bra dockteatrar som turnerar i Sverige, bland annat Teater Sesam i Göteborg och Marionetteatern från Stockholm. Finns det saker som en dockteater kan göra men som inte en annan typ av teaterform kan göra? Dockorna kan göra vad som helst: flyga, delas mitt itu, trollas bort. Till exempel så finns det ju möjlighet att skildra erotik i tider där det inte har varit tillåtet att göra med skådespelare. Det var ett sätt att kringgå både censur och tabu, att använda sig av nakna dockor, för de är ju trots allt inte riktiga människor. Tiden före franska revolutionen var en sån tid där man försökte införa censur av olika slag, där en till exempel inte fick ha talpjäser på marknader. Då kunde man kringgå det genom att säga att det var dockorna som sa det, det var inte vi. Om du fått blodad tand, finns det möjlighet att höra mer av Margareta under festivalen. Hon deltar i ett eftersamtal av föreställningen Funktionell Dumhet, 16 november på Stora teatern. Hoppas vi ses i festivalvimlet! Omslagsbild: Peggy Marco Skriven av: Rasmus Klamas Previous Next

< Back AVSNITT 36: NATTEN OCH FINLANDSHATET Rasmus pratar om sitt orationella hat mot Finländsk konst, vi lyssnar på rysk sång, pratar om Askungen innan det blev mainstream och sjukt mycket mer. Previous Next AVSNITT 36: NATTEN OCH FINLANDSHATET Artist Name 00:00 / 42:36

Matilda Klamas Konstnärlig ledare, regissör och dramatiker Matilda har en kandidat i teatervetenskap, läst grundläggande teaterregi vid Högskolan för scen och musik i Göteborg, Regi inom scenkonst - Samtida metoder & praktiker vid Stockholms konstnärliga högskola och dramatikskrivande vid Linnéuniversitetet. Som regissör drivs hon av dualiteter där frågor kring makt - innanförskap och utanförskap, relationen mellan det greppbara och det oformulerbara dominerar. Kontakt matilda@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER 17 apr. 2024 RÖRELSEN PÅ INKONST Ett filosofiskt spiondrama om viljan att göra skillnad inspirerat av den politiska filosofen Hannah Arendt. Spelas i Malmö på Inkonst. Läs mer 17 aug. 2023 GAMLESTADENS RÖSTER Ett verk som med humor och rapphet gestaltar Gamlestaden under 550 år . Läs mer 17 juni 2022 KONSTHALL: TEATER Världens största konsthall med en samling av readymade-konst. Ett pilotprojekt inom KreativaEuropa. Läs mer 10 okt. 2019 KONSTAKUTEN En interaktiv föreställning om skapande och kreativitet. Läs mer 28 sep. 2018 SUPPER CLUB Konst – mat – prat. En exklusiv klubb för samtalande människor. Läs mer 23 sep. 2015 SCENKONSTAKUTEN En tillfällig akutmottagning men också en scenkonstupplevelse och ett samtal med inbjudna experter. Läs mer 6 sep. 2014 GRÄNSLÖS BUSS Performancefestival på en buss där publik och artister hoppade på och av. Läs mer 7 juni 2012 DRÖMIMPRO 2012 Improvisationsföreställning byggd på publikens nattliga drömmar Läs mer 15 apr. 2011 HÄRMED FÖRKLARAR JAG KRIG MOT GUD En föreställning om fortplantning, kvinnan och Gud. Läs mer 23 sep. 2023 BOYS BOYS BOYS Denna installations- och performancehändelse leker med idén om "nattklubben" som en portal, en dörr till alternativa världar och en reva i verkligheten. Läs mer 21 jan. 2023 RÖRELSEN Ett filosofiskt spiondrama om arbete, tvivel och viljan att göra skillnad. Läs mer 11 juni 2021 ETT EGET RUM // APARTMENT Ett sökandet efter det egna rummet. Inspirerat av Virginia Woolfs Ett eget rum från 1929. Läs mer 18 feb. 2019 SCENKONSTGALAN 2019 Nationell gala för scenkonsten Läs mer 16 sep. 2017 KONSTKOLONIN EN FÖRESTÄLLNING SOM RÖR SIG I GRÄNSLANDET MELLAN TEATER, SUPPER CLUB OCH KONSTNÄRSSAMTAL Läs mer 6 sep. 2014 LILLA KÖREN 2014 Lilla Kören, en perfomancekör i barbershop-anda. Läs mer 23 aug. 2013 NUCAFÈ NuCafé - uppläsning av nyskriven dramatik Läs mer 16 maj 2012 BENVITT En skräckinspirerad föreställning om rädslor. Spelades på Cinnober teater i Göteborg. Läs mer 13 aug. 2008 DEN JAG ÄR DET ÄR JAG En föreställning om det genuina jaget. Spelades på kulturkalaset och Underjorden. Läs mer

SCENKONSTAKUTEN Performance 2015 AKUTMOTTAGNING! Kliv in i en artificiellt återskapad sjukhusmiljö, så nära verkligheten men så mycket härligare. Ta på dig de blå plasttossorna, se ringen med stolar omringade av de gulnade väggarna. Kom in, sätt dig och ta en kopp kaffe eller vatten ur plastmugg. Denna smått beiga miljö kommer under fyra tillfällen att fyllas med ett fyrverkeri av scenkonstproblem, extravaganta tankar och übercoola experter. Scenkonstakuten var både en konstupplevelse men också ett tillfälle där besökarna fick hands-on-tips för att komma vidare i sin kreativitet och få hjälp med sina konstnärliga dilemman. Scenkonstakuten är en scenkonstupplevelse, ett terapirum och ett samtal. Sida vid sida – tillsammans hjälps vi åt Upplevelsen tog formen av en klassisk gruppterapi. Ett unikt tillfälle för ett samtal som leds av experter framtagna efter besökarnas behov. Vi har kanske alla drömt om att bli behandlade av Syster Ratched från Gökboet. Eller du kanske är mer på McMurphys sida? Oavsett, så tror vi att formen gruppterapi kan ta oss till nya höjder av reflektion. EXPERTERNA : Emil Klingvall, Skådespelare Teater Jaguar Hanna Johansson, Producent Backa teater Anders Westgerd, VD på GIL Yael Feiler, Göteborgs universitet Rolf Sossna, Regissör

MAMDOUH ELMCHAD Utställning 2023 Mamdouh Elmchad Beyond the Black Stump 11 februari – 4 mars Årets KulturUngdom-konstnär på Boy Konsthall är Mamdouh Elmchad . Mamdouh är född i Beirut, Libanon, men är nu baserad i Göteborg där han verkar som multimediakonstnär & DJ. Han är en av grundarna till Infra Artist Collective och Not Your Habibi. I sin konst undersöker han ofta teman som att överge, överlämna, kompromissa, lämna och återvända utifrån frågor om identitet, kön och religion. Genom objekt, fotografier, performance, installationer och video undersöker han olika perspektiv på konsten att släppa taget. På Boy Konsthall kommer han för första gången att presentera utställningen Beyond the Black Stump. Beyond the Black Stump är ett pågående projekt, ständigt i rörelse och ständigt flödande. Det är en skildring av sökandet efter sin identitet på en plats en aldrig har varit på. Om förändring och de utmaningar som följer med den. Att resa utan möjlighet att vända tillbaka. Ett försök till att läka och hitta ett avslut. Utställningen, som består av självporträtt, video, interaktiva installationer, målningar och arabisk poesi, tar delvis avstamp ur känslan av att bli bevakad och förföljd. Inför utställningen besöker Mamdouh Libanon för första gången på flera år. Han upplever det som att återvända till ”mitten av ingenstans”. Anledningen: ingen och ingenting av det Mamdouh har känt finns kvar. Utställningen med Mamdouh Elmchad görs som ett samarbete mellan KulturUngdom och Boy konsthall, för att lyfta unga konstnärer verksamma i regionen. Utställningen görs med stöd av Västra Götalandsregionens kulturnämd, Kulturrådet och Sensus.

< Back MIN VÅTA IMPRODRÖM Rasmus Klamas har besökt Improfest i Göteborg och berättar om en kväll från helvetet till himlen. Rasmus Klamas har besökt improfestivalen Improfest i Göteborg och berättar om en kväll från helvetet till himlen. Det finns en sak jag hatar med impro. Den saken älskar jag lika innerligt. Samma sak finns inom stand up:en och mina känslor där är desamma. Vi tar ett exempel ur stand up-världen: Du ska gå på stand up-klubb på till exempel Norra Brunn i Stockholm, headline för kvällen är Nour el Refai och det är därför du är där. För att se Nour. Klubben börjar klockan 19, men Nour går inte på scenen förrän närmare 21. Innan det är det två timmar av total skämskudde. Du får se en finnig 18-åring krypa upp på scenen och göra någon överdriven spaning om manligt och kvinnligt, detta följs av en något (alltså mycket lite) bättre människa som verkar ha hittat nån karaktär som hen ska köra. Detta pågår och pågår och pågår och när Nour väl kommer så har din tro på stand up tillintetgjorts. Du måste alltså genomlida dåliga komiker för att sen komma till the good stuff. Men samtidigt är det något jävligt fett med det. Tänk om jag som 18-åring hade fått stå på samma scen som typ Lena Endre. Shit, va häftigt. Samma tradition finns inom impron, eller iallafall på festivalen Improfest. Som ni ser är jag är ambivalent inför detta. Men låt mig nu berätta om min lördagskväll på Improfest som började i ett improhaveri och slutade i allas våta improdröm. City Impro Theatre. Fotograf: Mikael Thor Jag börjar min kväll med att ta mig till Gothenburg Studios för att se City Impro från London och International Theatre Stockholm från just Stockholm. I vår liknelse är City Impro den finniga 18-åringen. Den som inte har nån koll alls på hur man spelar teater eller hur man bygger en berättelse. Det är som ett dåligt firmafest-spex och såklart så är alla deras moment interaktiva. Publiken ska upp på scen, skrika platser och relationer. Jag ser hur min blick spikar fast sig i golvet varje gång de tittar ut i publiken och raggar folk. Det blir lite pinsamt när publiken som kommer upp nästan är bättre än de på scenen. Men jag tycker vi lägger den upplevelsen bakom oss och går vidare, för nu kan det bara bli bättre. Och det blir det. Det är International Theatre Stockholm som går back to basic. De börjar med att be oss i publiken att blunda och tänka på en dag där inte allt gick som det skulle. De väljer en slumpvis vald person som kort berättar om händelsen och sen kör de en pjäs i 30 minuter baserat på det. Hela min kropp skriker JA! när de sådär snyggt hoppar mellan karaktärer och bara får mig att fatta, utan att det är för övertydligt. Väl avvägt. Med hopp om impron tar mig till Teater Aftonstjärnan för att se kvällens huvudnummer – Det Andre Teatret. Mitt sällskap berättar att hon sett de förut och att de är riktigt bra. Puh, då ska det här nog vara lugnt. Konceptet går ut på att en inbjuden gäst intervjuas på scen och fyra skådespelare och en musiker hoppar in emellan och improviserar gästens liv. Kvällens gäst är ingen mindre än Lasse Kronér och som han bjuckar på sig själv. Han berättar storys om hur han sålde ett halsband någonstans i Europa, drack rosévin på Avenyn och bodde hos sin bästa vän på sjukhuset i flera månader. Ni som har en bild av impro, att det bara är tjo och tjim och ingen substans blir här slagen på fingrarna. Det blir ett så vackert porträtt av en persons liv gjort med så mycket värme och kärlek. Ibland när jag ser på impro känner jag att det här hade ju blivit mycket bättre om en författare bara hade skrivit en pjäs om det. Men det här var så självklart och så intuitivt. Planen var att föreställningen skulle vara 50 minuter – det blev 2 timmar. 2 timmar som jag absolut inte vill ha tillbaka. När föreställningen sen är slut så väntar ännu en föreställning. Jag behöver springa vidare, men jag sörjer inte. Jag vet inte vad som skulle kunna toppa det jag just sett. Publiken var lyrisk, jag var lyrisk och Lasse Kronér var minst sagt lyrisk. Jag tackar Improfest för en fabulös avslutning, jag hatälskar Improfest för att nybörjare får öppna kvällen och jag tycker nu ännu lite bättre om Lasse Kronér. Det Andre Teatret. Fotograf: Mikael Thor Skriven av: Rasmus Klamas Previous Next

< Back AVSNITT 2 – GENRETEATER, SVENSKA VECKAN OCH TIDSFLYKTINGAR Äntligen avsnitt 2, med ett härligt kyrkrum på Matilda och Rasmus ljud. Men håll till godo!! Previous Next AVSNITT 2 – GENRETEATER, SVENSKA VECKAN OCH TIDSFLYKTINGAR Artist Name 00:00 / 53:29

< Back AVSNITT 1 – DUNDERKLUMPSGENERATIONEN, MANSROLLSHYPE OCH FJÄLLRÄVSINFERNO Äntligen. Det första avsnittet. För att lyssna och ta reda på mer om det delikata bandet som gjort vår jingel, sök på Flocken. Previous Next AVSNITT 1 – DUNDERKLUMPSGENERATIONEN, MANSROLLSHYPE OCH FJÄLLRÄVSINFERNO Artist Name 00:00 / 50:23

För vem av och av vem? Samtal 2017 Samtalet om scenkonst – för vem och av vem? Kulturredaktioner krymper och det talas om kritikerdöd och en utarmning av det offentliga samtalet. För vems skull finns scenkonstkritiken? Vem är den nya kritikern och hur får vi till ett samtal om scenkonst som tillhör fler än en priviligerad inre krets? Scenkonstguiden driver frågan om samtalet om scenkonst och då med utgångspunkt i tankarna kring “för vem och av vem?”. Scenkonstguiden och Scensverige bjuder in till ett samtal som fördjupar frågan. Panelen: Ylva Lagercrantz Spindler - Kulturjournalist och teaterkritiker. America Vera-Zavala - Dramatiker, aktivist, kulturskribent och författare. Araia Ghirmai Sebhatu - Kulturvetare och debattör. Grundare av den antirasistiska organisationen Black coffee. Linda Forsell - Regissör. En av fem konstnärliga ledare för PotatoPotato Scenkonst. Moderator: Matilda Johansson - Konstnärlig ledare för Teater Nu. Konstnärlig projektledare för Scenkonstguiden. Arrangeras av Scensverige och Scenkonstguiden Louis De Geer Konsert & Kongress Lördag 27 maj kl. 15:00-15:45

LILLA KÖREN 2014 Performance 2014 Lilla Kören var en perfomancekör som rörde sig i gränslandet mellan det lite corny 40-talet och 2000-talets sliskiga yta. Lilla Kören specialskrev låttexter efter tillfälle och genomförde aktiviteter som bussbingo, sjungande servering och levande frågesport. Lilla kören rätt och slätt Kören älskar diktatoriska outfits, töntiga jultröjor i 3D och tar livet med en klackspark. Rent konkret skapar Lilla Kören koncept baserat på tillfälle. Uppträdande 2014 20-årsfest KulturUngdom Vara Kulturafta Kvalupptakt med fjäderprakt Gränslös buss

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

< Back AVSNITT 5 – FIREFLIES, WINDOWFARM OCH JULSPECIAL Äntligen är avsnitt 5 här. Denna gång pratar vi mycket om teater, men hinner också med det obligatoriska julsnacket Previous Next AVSNITT 5 – FIREFLIES, WINDOWFARM OCH JULSPECIAL Artist Name 00:00 / 49:05