Utställning IRIS LIEDBERG Utställning 2022 Iris Liedberg Ur rabatten 5 mars – 9 april Temat på utställningen handlar om biologisk mångfald eller avsaknaden av den och inspirationen har varit en pytteliten äng som bostadsbolaget har anlagt i närheten av mitt hem. Ängen fick mig att börja tänka på artrikedom och hur den här blomsterängen som planterats är så välkommen men också så minimal i jämförelse med de stora gröna fält av välklippta gräsmattor som omger den och många av våra bostadshus. Växtligheten består antingen av perfekt arrangerade rabatter eller gräsmattor och inget vilt och spännande däremellan. Ur det väcktes en tanke om att såna där tjusiga sommarbuketter inte går att plocka längre, inte där jag bor i alla fall. Därför har jag behövt skapa mig en rabatt där eleganta och ovanliga blommor fått växa fram. Fast i en hårdare variant och med något längre hållbarhet efter det att de plockats.” – Iris Liedberg __________________________ Tungt är det huvud som bär midsommarkransen Curatorerna Sara Östebro och Maja Östebro om utställningen Iris Liedbergs världar är befolkade av märkliga varelser. Söta djur som tycks bära på tvetydiga intentioner, vackra växter och organiska former som behagar men som likväl kan vara dödligt giftiga. Paletten känns igen, Liedbergs universum tycks ha blivit skapad från ett minne om barndomens 80- och 90-tal, eller kanske kommer det från ett minne om ett minne, ihopplockad ifrån skärvor av något som varit, ifrån drömmar, fantasi och verklighet. Denna värld som kanske till en början kan tolkas som trygg och skimrande nostalgisk bär även på en mörkare mening. En om obalans och artdöd. Liedberg talar om sommarbuketter från en annan tid, och vi påminns om vår barndoms midsommarkransar som bågnade till bredden av vilda blommor från ängar och hagar. Tunga av prästkragar och rödklöver krönte de våra huvuden, som ännu inte hört något alls om klimatkris eller människans rovjakt på naturens tillgångar. Nu består våra kransar av blåklint och eukalyptus köpta i bunt från blomsterbutiken. Hur stort plats får det vilda att frodas, i våra nyplanerade städer och villaområden? Varför är den kuvade gräsmattan så vanligt förekommande? Varför älskar ingen det vilda? I utställningen Ur rabatten får vi möjlighet att varsamt närma oss en skrämmande verklighet. Liedberg tar oss i handen och leder oss med omtanke fram till en rik äng av frågor och insikter. Iris Liedberg är konstnär och utbildad bildlärare från HDK-Valand, Högskolan för Konst och Design. Liedberg arbetar främst genom teckning eller lera, men också med film, måleri eller grafik. Detta är hennes första separatutställning och vi är mycket glada över att den sker hos oss på Boy konsthall. irisliedberg@gmail.com

Utställning ALVA QI TÖRNQVIST Utställning 2024 Alva Qi Törnqvist 3 februari - 24 februari VERNISSAGE: 3 februari klockan 12.00-14.00 Deras hår glänste i solen Multi-mediainstallation med film I installationen finns naken keramik, skröjbränd men inte mer, flera kärl och skålar. De klingar på ett obehagligt sätt när man försiktigt knackar på dem. Skört, hårt och bräckligt. En ansats, ett rop eller ett skrik där rösten spricker. Tomheten är närvarande, en frånvaro av något som inte är där. Det finns avtryck där någon vidrört, där någon suttit men inte längre finns kvar. Dynan på bänken är insjunken och är en del av 3D-inskanningarna från hemmet där konstnären är uppväxt. I rummet finns 3D-utskrivna objekt som är rekvisita och en del av scenografin i essäfilmen som tar sig ut ur filmen. Jag pratar med Johanne som en fiktiv vän i brevform. Johanne och jag kommer från samma provins i Kina. Hennes barndomsbilder skapade en stark känsla av gemensam scenografi och estetik, vilket Deras hår glänste i solen tar avstamp i. En essäfilm om hur vi kom hit, hur det var och hur det blev. Årets KulturUngdom-konstnär på Boy konsthall är Alva Qi Törnqvist. Född i Fenyi, Kina. Uppvuxen i Baskemölla, en by i Simrishamns kommun, kom Alva Qi in på konst via scenkonsten. Hon studerade på folkhögskola i Frankrike, Bagnols sur Cèze sen fortsatte på konsthögskolan i Tourcoing. Efter 1,5 år bytte hon till HDK-Valand och avslutade sin kandidat där. Hennes konst handlar om migration och existentiella frågor i en poetisk värld där alla kan relatera. Det kan vara om vad är ett hem, hemmets rekvisita eller känslan av ett hem. Utställningen görs som ett samarbete mellan KulturUngdom och Boy konsthall, för att lyfta unga konstnärer verksamma i regionen. Utställningen görs med stöd av Västra Götalandsregionens kulturnämd, Kulturrådet och Sensus.

Utställning VÄVDA RUM Utställning 2023 Vävda rum – Sveriges största utställning med offentlig virtuell konst 20 maj – 30 september Boy konsthall är med och arrangerar utställningen Vävda rum – Sveriges största utställning med offentlig virtuell konst . Vävda rum har vernissage den 20 maj samtidigt på drygt 130 orter i Sverige, vilket gör den till den geografiskt sett största utställningen som skapats i landet. Genom att ladda ner appen Vävda rum kan besökaren uppleva och interagera med tio helt nya virtuella konstverk som befinner sig på offentliga platser i Bollebygd. Du kan till exempel jogga tillsammans med en virtuell kompis, bli jagad av en ren, skapa ett gemensamt ordmoln eller bygga en skulptur tillsamman med andra. Vävda rum är en unik utställning där tio konstnärer som arbetar med offentlig konst och augmented reality (AR) har tagit fram konstverk anpassade för offentliga platser som finns i de flesta kommuner. Det kan vara ett torg, en fontän, en gräsyta eller en öde tomt. Tidigare var det offentliga rummet med sina torg och parker viktiga mötesplatser för kommunens invånare. I dag sker i stället många av våra möten och debatter i virtuella forum. På sina håll kan torg och andra offentliga platser därför upplevas som öde och otrygga. Med Vävda rum vill vi använda konsten för att åter befolka våra gemensamma platser och knyta ihop den virtuella och fysiska platsen och skapa nya mötesplatser. Under hela sommaren har kommunens invånare och besökare möjlighet att uppleva offentliga miljöer på nya och spännande sätt. Vävda rum visar också att samtidskonsten med hjälp av den nya tekniken kan vara både lekfull, fantasifull och skapa nya spännande upplevelser oavsett geografi och tid på dygnet, utanför storstäderna och institutionernas väggar. Det är en utställning som vill att du tar kommunens offentliga platser i besittning och som sträcker ut en hand till nya möten och samtal med dess invånare och besökare. Konstnärerna som deltar i Vävda rum är: Space Popular, Lundahl & Seitl, Oscar Häggström, Åsa Cederqvist, Untold Garden, Pastelae, Eric Magassa, James Webb, Adam James, SONG (Choterina Freer, Anna Kinbom och Rut Karin Zettergren i samarbete med Paola Torres Núñez del Prado och Rosalie Yu).

Oscar Steen var på pressvisningen av Malmö Dockteaters nya föreställning Skvalpet som har premiär den 9 januari < Back SMÅ NERVER AV PLAST Oscar Steen var på pressvisningen av Malmö Dockteaters nya föreställning Skvalpet som har premiär den 9 januari OSCAR STEEN VAR PÅ PRESSVISNINGEN AV MALMÖ DOCKTEATERS NYA FÖRESTÄLLNING SKVALPET SOM HAR PREMIÄR DEN 9 JANUARI. – Har ni tips på effektiva betablockerare? Malmö Dockteaters grundare och teaterchef, Erik Holmström, frågar oss på pressvisningen av Skvalpet humoristiskt angeläget om medel att motverka sina små handskakningar som välter dockor och scenografi under en scen med ett tjugotal dockor, stolar och små 3d-printade kaffekoppar. – Jag försöker ju leka men det är ju svårt att göra det avslappnat när ni sitter där. Visst kan det låta lite överspänt. Jag menar, det är ju inte ovanligt att det är precis så teatern beskrivs i de mest ideala stunder. Som en lek. Mellan scen och salong. Mellan skådespelare och roll. Mellan skådespelare på scen. Men i den scen utav Skvalpet som visades upp i källaren på Hasselgatan 8 i Malmö praktiseras en annan typ utav lek. I linje med dockteaterns första föreställning, Funktionell dumhet, bygger texten på intervjuer (om än mer tillspetsade). Dockorna är här mindre och inte mer avancerade än vanliga leksaksdockor, sådana där som brukar höra till dockhus i skala 1:18. För att dockorna ska kunna föra samtal med varandra kräver det att Holmström, i egenskap av enda dockförare, sträcker sig över, under och emellan hinder på den lilla teaterscenen och vickar på små huvuden, armar och ben. Holmström ger också röst till varje docka via en litet headset som styr ut minsta viskning till salongen. I motsats till tidigare verk, där föreställningarna krävt fler människor än dockor, manövrerar här en enskild person hela ensemblen. Jag slås av samma voyeuristiska sensation som när min treåriga dotter leker med sina Pippifigurer här hemma. För dockorna tar inget ansvar för publiken, de får liv i ett eget universum och emellan varann uppstår ett fält utav koncentration som likt magnetism drar mig upp ifrån sitsen. Kommunikationen med publiken står istället Sofia Andersson för. Hon är attributmakare för Skvalpet och livefilmar föreställningen med flera kameror. Den aktiva dockan projiceras ovanför den lilla lilla scenen, komplett med gigantiska händer som manövrerar den lilla plast/ler-figuren. Miniatyrscenen har miniatyrrån med miniatyrlampor som fungerar, det finns en miniatyrtrappa ner till källaren där vi får förklarat att ytterligare scener kommer utspela sig. Längst bak i rummet står en stad som kommer bjuda på ”en överraskning” när föreställningen är klar. Och strax till höger som miniatyrscenen, staden, filmkamerorna och sittplatserna ligger teaterns verkstad och kontor. Arbetsdator, verktyg, 3d printer och dockmaterial. Malmös yngsta teaters lokaler är som en öppen nerv där publika föreställningar ligger i knäet på sin egen produktion, här tar jag inte del utav sömlösa hantverk eller dramatiska berättelser. Istället ligger kvaliteten i något annat, något klumpigt men samtidigt väldigt intimt. Som att jag blir lite rädd för att andas när ljuset går ner och ett stelt leransikte pratar med ett annat leransikte. Där det som skapas är så skört att en påslagen telefon inte bara skulle störa, utan rent utav döda den lilla befolkade världen framför mig. Så i ljuset utav detta kanske de där betablockerarna inte vore så tokiga, för den där öppna nerven i rummet koncentreras till de små händerna, fötterna och ögonen när spelet börjar. Samt förstås de gigantiska, lätt skakande händerna som ger dem liv, och ibland välter en stol på köpet. Det blev bara en scen ifrån Skvalpet som visades upp för oss där innan julhelgen. Men med löfte om en liten intim premiär på nyårsafton med en större offentlig premiär 9:e januari är jag glad över att vara malmöbo där Sveriges enda dockteater för vuxna huserar. SKVALPET – MALMÖ DOCKTEATER, MALMÖ Idé, koncept & på scen: Erik Holmström Regi: Erik Holmström & Andrea Edwards Scenografi: Johan Bergman Scenografi i scenografin: Sören Brunes Musikkomposition: Cecilia Nordlund & Lotta Wenglén Attributmakeri: Sofia Andersson Dockhuvuden: Ida Mira Johansson Producent: Anna Jonsson Björk Omslagsfoto: Från Skvalpet. Skriven av: Oscar Steen Previous Next

Karin Noomi Karlsson guidar oss till bygdespelen i Dalarna. < Back BYGDESPELENS FÖRLOVADE LANDSKAP Karin Noomi Karlsson guidar oss till bygdespelen i Dalarna. “DET ÄR BÄTTRE ÄN DU KAN FÖRESTÄLLA DIG!”. KARIN NOOMI KARLSSON GUIDAR OSS TILL BYGDESPELEN I DALARNA. ”Det finns enligt min mening inget trivsammare sätt på vilket man kan presentera en bit av en bygds historia, än att göra det i form av ett spel.” – Rune Lindström, skapare av Himlaspelet De så kallade bygdespelen utgör en egen form av teater, ofta med en lokal förankring. Skådespelarna kan vara såväl professionella utövare som teateramatörer från lokalsamhället och föreställningarna väcker ofta stort engagemang hos medverkande och publik. De spelas i snart sagt var del av landet, företrädelsevis på sommaren då många ensembler använder sig av utomhusscener. Trots den aldrig vikande entusiasmen hos publiken är ryktet bland storstädernas kulturmänniskor aningen befläckat då bygdespelen ofta buntas ihop med olika typer av buskis och amatörteater, men bygdespelen förtjänar ett bättre öde än så. För den som är intresserad finns en rad pärlor att njuta av under sommaren. Och vad kan väl vara bättre än att kombinera en sommarsemester med röda stugor och glittrande sjöar med en teaterupplevelse utöver det vanliga? I hjärtat av Dalarna finns det ett antal föreställningar att välja på. Gemensamt för många bygdespel i regionen är att de bygger på historiska händelser och gamla sagor och myter med en koppling till orterna där de framförs. De drar alla stor publik och många av dem spelas ofta, om inte årligen så åtminstone återkommande. Låt oss därför ta en närmare titt på några av de mer kända spelen som ges i just bygdespelens förlovade landskap. GAMLA GÅRDEN Gamla gården skrevs 1935 av Per Johannes. Per Johannes hade en folkskollärarexamen i botten och var bördig från Rönnäs by utanför Leksand. Pjäsen uruppfördes 1935 i Leksand och den var redan från början menad för amatörteaterskådespelare. Den turnerade runt i Dalarna och sattes upp i olika hembygdsföreningar och framfördes även i radion 1936. Efter 1941 spelades Gamla gården inte under ett antal år och fokus kom att hamna på Himlaspelet som då hade haft premiär. På 50-talet översatte man manuset till Bjursåsmål och 1951 kom man återigen att spela stycket men nu på dialekt. Sedan 1978 spelas pjäsen på Dössberget i Bjursås. Gamla gården handlar om den stora utvandringen till Amerika under sent 1800-och tidigt 1900-tal och om hur bönderna lurades att sälja sin skog för en spottstyver till stora skogsbolag. Inspiration till pjäsen fick författaren genom att hans farfar hade varit en av de bönder som motsatte sig skogsförsäljningen. När farfadern gick ur tiden försökte man tvinga fadern att gå med på försäljning av sitt skifte men även där tog det stopp och skiftet kom att stanna i släktens ägo. Utvandringen till Amerika berör stora delar av svenska folket och det är därför lätt att känna igen sig i berättelsen. Kontakten mellan de som gav sig av och de som stannade kvar var sporadisk av förklarliga skäl och när en av bygdens söner efter många år i Amerika återvänder till sin åldrige far vet glädjen inga gränser. Det är en fin skildring av emigranterna på sent 1800- och tidigt 1900-tal som möter publiken. Det finns ingen uppgift om när Gamla gården spelas nästa gång eller vilka som deltar, men pjäsen brukar spelas i samband med Bjursvicku i slutet av juli. Kontakta hembygdsföreningen för mer information. TROLLBRÖLLOPET Detta bygdespel skrevs 1932 av Herbert Grönfall, bördig från Äppelbo. Enligt en lokal sägen från 1600-talet ska handlingen i Trollbröllopet utspelat sig på en fäbodvall i Äppelbotrakten och det handlar om hur Äppelbo kyrka fick sin brudkrona. Spelet uppfördes första gången 1935 på samma helg som Gamla gården och är ett av de äldre bygdespelen i Sverige. Det spelas återkommande varje år och senaste uppsättningen ges i år, ett samarbete mellan lokala teateramatörer och Äppelbo Hembygdsförening. 80729351-xD3gb Älvor. Från Trollbröllopet. Foto: Trollbröllopet Här möter vi en berättelse om hur en ung flicka kläddes till brud av traktens troll men räddades i sista stund av ortsbefolkningen. På huvudet hade hon då en gyllene krona och den fäbodvall där hon brukade driva boskap fick därav namnet Brudskogen. Sägnen nedtecknades av Karl Erik Forsslund på 1920-talet i verket Med Dalälven från källorna till havet och enligt berättelsen gick det till på följande sätt: ”Det var på hösten, en mörk kväll, en sälbukulla var ensam vid vallen. Hon satt och vov en väv, då kom trollen in och skulle klä henne till brud åt en trollyngling; hon bad att få väva ut väven först, men det fick hon inte; de slet bort väven och hade sönder vävstolen. Då knöt hon sitt strumpeband omkring vallhundens hals (enligt andra sin halsduk med en vidfästad skriven lapp) och skickade hunden ner till sin fästman hemma i byn. Han förstod att något galet var på färde och gav sig iväg ridande, med ett stickbloss, som var utbrunnet när han var nära framme och som han kastade i en tjärn – den har ännu ljust vatten, alldeles grönt, och heter Lystjärn. Det var två slags troll, fattiga och rika. De fattiga fick inte komma in och vara med på kalaset; till hämnd talade de om för fästman, hur han skulle göra: kasta yxan över trollen därinne och hugga kniven i dörrn. Bruden var nästan färdigklädd, endast vänsterhandsken felade, annars hade de tagit henne med sig. Nu fick han henne med sig upp på hästryggen och red i sporrsträck därifrån, trollen kom efter och grät och tjöt, men så kom dom till en åker som var harvad i kors och då kunde de inte följa längre”… ”de kom till en höstplöjning, den var plöjd med plog med stål i och han red i kors över den, så trollen måste vända. Hästen stalp död, när dom kom hem men gullkronan hade kullan på sig än; den var tung och så stor att man gjorde tre stycken av den, en till Nås, en till Järna och en till Äppelbo. Och i Äppelbo kyrka finns trollens brudkrona kvar än idag, en liten fin pjäs med hängande löv och 7 diamanter (troligen bergskristaller) och ingen vet när eller varifrån den kommit hit; kanske såsom krigsbyte från något katolskt tempel, där den krönt en madonnabild, tro somliga. Förr skulle varje Äppelbobrud, som bar kronan, bära stål på sig under vigseln, för att inte trollen skulle komma och ta både krona och brud.” Brudkronan i berättelsen finns i verkligheten och går att beskåda i Äppelbo kyrka. Den är tillverkad i Tyskland på 1400-talet och det har framförts tankar om att den skulle kunna vara en del av ett krigsbyte som på oklara vägar har hamnat i Äppelbo kyrka. För att bortförklara hur en så dyrbar krona kunde hamna där den hamnade har sägnen sannolikt växt fram. Det hade under alla omständigheter varit mer hedersamt om den hade kommit från trollen än att den skulle visa sig vara stöldgods. HIMLASPELET Himlaspelet skrevs av Rune Lindström och hade premiär 1941 på Dramaten i Stockholm, delvis som en protest mot nazismens härjningar i Europa. Spelet gavs sedan i Sammildalsgropen i Leksand under många år men har även spelats i Tällberg. De senaste åren har man använt Svea-salen i Leksand för föreställningarna och på det viset är man inte lika utsatta för vädrets makter. Himlaspelet ges oftast årligen men har haft några kortare uppehåll sen premiären 1941. Lindström tog utgångspunkt i det klassiska dalamåleriet när han skrev sin pjäs och texten består av sex målningar med tillhörande berättelser. En kurbitsmålare får agera berättare för hela historien och detta anknyter till den tradition av kringresande målare, oftast namnlösa för eftervärlden, som prydde hemmen med sitt måleri hos de som hade råd. Handlingen utspelar sig i Dalarna och i en variant av det förlovade landet som bär tydliga likheter med det Dalarna som huvudpersonen så småningom lämnar bakom sig. Drängen Mats fästmö Marit bränns på bål som häxa och då hon är oskyldig bestämmer sig Mats för att söka upp Gud och ställa honom till svars. Han slår följe med en kurbitsmålare men när målaren måste lämna honom luras han av Djävulen själv att välja den breda vägen före den smala. Den naive Mats förändras till det sämre och girigheten och ondskan får honom att glömma sitt egentliga ärende. Varje steg han tar övervakas dock av Marit och Gud från himmelens höjder och när han slutligen ligger på sin dödsbädd ges han möjligheten att välja godheten och träda in i paradiset där han återförenas med sin Marit. Himlaspelet är en berättelse om kampen mellan ont och gott, om vinsten med att behålla sin barnatro och att det aldrig är försent att välja det goda och det rätta i livet. Även på sitt yttersta kan syndaren få Guds förlåtelse. Men det handlar inte bara om religionen och den kristna tron. Det handlar också om utanförskap, mobbning och de onda krafter som vill ta över här i världen och det är med andra ord en ständigt aktuell pjäs. Årets uppsättning av Himlaspelet spelades 27-31/7 i Svea-salen i Leksand. SÅ VARFÖR SKA DU BESÖKA ETT BYGDESPEL? Bygdespelen fortsätter att leva tack vare det enorma engagemang som ortsbefolkningen lägger ner. När det klagas alltmer på att landsbygden för en tynande tillvaro har man sannerligen inte tagit någon hänsyn till denna unika teaterform som drar publik från både när och fjärran. På ett lättillgängligt sätt ges publiken glimtar in i delar av historien som annars sällan exponeras i modern tid. Den enda utmaningen är möjligen inslaget av lokala bygdemål som kan ge publiken lite nervösa ryckningar men de allra värsta varianterna brukar vara bortslipade. Himlaspelets koppling till kyrkan och häxprocesserna belyser situationen för de som drabbades av vad som allmänt kallas ”Det stora oväsendet” som pågick mellan 1668 och 1676. Nära 300 personer fick sätta livet till innan man fick stopp på masshysterin, de flesta var kvinnor och unga flickor (totalt sett har drygt 400 personer avrättats för trolldom i Sverige mellan 1492 och 1704). Trollbröllopet ger både insyn i hur folk levde på landet och i vad man trodde på förr i tiden. Ett simpelt krigsbyte i verkligheten förklaras med trolltyg och så växer en sägen fram som än i modern tid traderas i form av ett teaterstycke. Varför inte utmana dig själv och besöka ett av de många bygdespelen? Du får ett stycke lokalhistoria på köpet, det bjuds på levande musik av spelmän och även om det inte alltid är så kändistätt på scenerna som i en större stad så är det riktigt skickliga skådespelare – både proffs och amatörer – som uppträder och som lägger ner själ och hjärta i föreställningarna. Det går inte att lämna en sådan föreställning oberörd, i alla fall har inte jag lyckats med det konststycket ännu. Och vill du att bygdespelen ska leva kvar även i framtiden så går det ofta bra att bli medlem i vänföreningar som stöttar projekten ekonomiskt. Läs mer: Per-Ola Björklund: Bygdespel i Dalarna. Handling, bakgrund, tillkomst. Rabén & Sjögren 1983 Omslagsbild: Pixabay. CC0 Creative Commons Skriven av: Karin Noomi Karlsson Previous Next

Teater Nu startade 2017 och har sedan dess skapat teaterföreställningar, scenkonstverk, utställningar, samtal och drivit projekt och residens. Här kan du ta del av vad vi gjort genom åren. 2023 2022 2023 2023 Teater RESIDENS - WWW (WHY, WHAT, WHO) Teater Nu deltog i ett residens i Italien och undersökte flerspråkighet Se mer Workshop WORKSHOP I CLOWNTEKNIK Stefan Ostojić gästar Teater Nu:s minifestival Crossing Stages den 14 maj 2026 Se mer Utställning EMMA AMAL KHANAFER Emma Amal Khanafer visar verk hos Boy konsthall. Se mer Utställning AMY RONDAHL Amy Rondahl visar verk hos Boy konsthall. Se mer Pop up-utställning MOA MÄRTA MARKGREN X CRAFT DAYS Boy konsthall deltar i Craft Days och gästar konstepidemin med en pop up-utställning med textilkonstnären Moa Märta Markgren, i bakluckan på en vit Audi. Se mer Teater GÄSTSPEL: THE MOUSETRAP STORY Teater Nu bjuder in Teatar Mladih Mišolovka från Serbien. The Mousetrap Story spelas under festivalen Crossing Stages 13 maj. Se mer Teater THE HOUR AT THE BOTTOM En lekfull föreställning om något så allvarligt som människans villkor. Världspremiär i Dresden den 9 maj och Sverigepremiär den 13 maj i Göteborg. Se mer Utställning LARS JONSSON Konstnären Lars Jonsson visar nya verk på Boy konsthall. Se mer Kurs & utställning INTENSIVKURS I MÅLERI + SALONG Boy konsthall arrangerar en tvådagars workshop där vi utforskar tekniken olja och coldwax. Se mer Teater CROSSING STAGES En internationell minifestival på Scen 46, Göteborg, 13-14 maj 2026. Se mer Utlysning UTLYSNING - BAKLUCKEUTSTÄLLNING Boy konsthall söker en konsthantverkare som vill skapa en utställning i miniformat under Craft Days 2026. Ansökan är öppen till och med 8 februari. Se mer Samtal UNDERGÅNGEN – FASCINATION OCH SKRÄCK Ett samtal om undergångsmörker och dystopiska framtidsscenarier Se mer 2022 2022 2021 Genre Big Title Jag är ett stycke. Klicka här när du vill lägga till din egen text och redigera mig. Det är lätt. Genre Big Title Jag är ett stycke. Klicka här när du vill lägga till din egen text och redigera mig. Det är lätt. Genre Big Title Jag är ett stycke. Klicka här när du vill lägga till din egen text och redigera mig. Det är lätt. Genre Big Title Jag är ett stycke. Klicka här när du vill lägga till din egen text och redigera mig. Det är lätt. Genre Big Title Jag är ett stycke. Klicka här när du vill lägga till din egen text och redigera mig. Det är lätt. Genre Big Title Jag är ett stycke. Klicka här när du vill lägga till din egen text och redigera mig. Det är lätt. 2021

Matilda Klamas har sett Hemsjuka på Folkteatern i Göteborg. < Back RESONANS AV SMÄRTA Matilda Klamas har sett Hemsjuka på Folkteatern i Göteborg. “UNDERSÖKANDET BÖRJAR LÅNGSAMT SÄTTA RUMMET I GUNGNING OCH SKAPAR RESONANSER AV IGENKÄNNING OCH SMÄRTA.” MATILDA KLAMAS HAR SETT HEMSJUKA PÅ FOLKTEATERN I GÖTEBORG, EN FÖRESTÄLLNING DÄR TILLHÖRIGHET SÄTTS UNDER LUPP. Vi möts av två skådespelare i ett avskalat rum. Undersökandet står i fokus och denna gången är detta undersökande rent konkret. Här ska vi närma oss personer med nostalgi, hemsjuka, förstå dem, ta del av deras smärtkoreografi och krypa under huden på dem. Det är en undersökning av vår samtid, av geografisk, ideologisk och social hemlöshet där frågor kring tillhörighet och trygghet är det som dominerar. Skådespelarna är sig själva fast i en förhöjd form, de är undersökarna som efter närmanden blir de personer de undersöker. Eller snarare går in i de personerna. Spelet präglas av närvaro och en utsökt intimitet. Sandra Medina och Rasmus Lindgrenlyckas med små medel, som tonen i rösterna, och med små gester skapa ett rum av tillit och vi kommer riktigt nära. Deras grundliga undersökande börjar långsamt sätta rummet i gungning och skapar resonanser av igenkänning och smärta. “Det här kommer bli tråkigt” säger Sandra Medina i början av spelet och det stämmer, men inte tråkigt som på en långtråkigt sätt utan tråkigt som i att de gräver sig in och sätter känslomässiga spår som jag måsta deala med. Vilket kan vara en betungande uppgift. På golvet läggs en rad av personakter ut och under föreställningen får vi lära känna dessa personer genom deras liv och deras smärtor. Det är bland annat en soldat från förr som fått sitt hjärta att ta ny form och blöda svartblod av hemlängtan, en flicka som förlorat sin morfar och saknar allt som förändras och en ung kvinna som inte känner hemhörighet i sitt land och det sätter sig som en smärta i axeln och att hon fastnar i rörelser. Undersökningens struktur är utmärkt för att nässla in oss och få oss att börja känna med karaktärerna. Vi närmar oss med enkla medel, som lukt och rörelser, tills gestaltningen sätter igång och vi får en klump i magen. För hemsjuka handlar inte bara om hemlängtan utan också om den sociala hemlösheten, vilket vi alla mer eller mindre bidrar till. Vilka är det vi inte bjuder in till middagen? Vem på jobbet “klickar” ingen med? En av de starkaste scenerna är när skådespelarna experimenterar kring beteenden som får dem att uppleva otrygghet. Sandra Medina ber Rasmus Lindgren att vara närvarande men ignorera henne när hon pratar och visa ointresse och avstängdhet, innan experimentet är igång har Rasmus redan börjat och den kylan han utstrålar sätter sig i hela rummet. Det är inte bara hans handling och hennes reaktion som skapar smärta och igenkänning utan också igenkänningen i beteendet, när senast gjorde jag så? När jag kommer ut från salongen sitter rörelserna kvar. Känslan av att behöva sucka och kvida, för detta är en sann ögonöppnare av hur människor mår i ens direkta närhet men också i ett globalt perspektiv. Det är synd om människorna. HEMSJUKA – ETT SCENKONSTVERK FÖR ALLA SOM NÅGONSIN LÄNGTAT HEM Av och med: Rasmus Lindgren och Sandra Medina Regi och processledning: Rasmus Lindgren Text och research: Gabriela Pichler, Rasmus Lindgren och Sandra Medina Scenografi och kostymdesign: Linda Wallgren Ljusdesign: Bella Oldenqvist Ljuddesign: Robin Auoja Föreställningen spelades på Folkteatern Göteborg, 17 – 18 april kl 18.30 Bild i bannern: Rasmus Lindgren och Sandra Medina. Foto: Lina Ikse Skriven av: Matilda Klamas Previous Next

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Gala SCENKONSTGALAN 2017 Gala 2018 Scenkonstgalan var en årligt återkommande gala som lyfte grupper, konstnärer, föreställningar och initiativ från scenkonstfältet. Scenkonstgalan 2017 är var den fjärde galan i ordningen och gjordes av Scenkonstguiden. Ägde rum 17 februari 2018. Årets tema är stjärnor och juryn nominerar scenkonst från norr till syd. Scenkonstgalan är till för att hylla scenkonsten och människorna som skapar den - en stor kärleksfest där vi möts och firar! Konferencierer - Nina Haber och Elin Söderquist från Gruppen Husband - Xenia Kriisin med Johan Hjalmarsson och Erik ”Errka” Peterson DJ i Kristallfoajén: DJ Lovefuck Mellanakter: GöteborgsOperans Danskompani, utdelare, special guests. Avslutas med sprakande Galaklubb på Göteborgs Stadsteater! Jury 2017 - Årets jury består av tio personer, uppdelade på fyra sektioner – norr, öst, väst och syd. Syd Rayam Al Jazairi Julia Hagström Öst Joel Valois Ylva Lagercrantz Spindler Ninos Josef Norr Christina Degerström Sara Meidell Väst Josefina Samuelsson Ylva Sheqiri Catharina Bergil Pristagare genom tiderna ÅRETS MAGI Vi vill hylla dem som får oss att tappa tid och rum ⭐ Dissekering av ett snöfall, Norrbottensteater – 2019 ⭐ GöteborgsOperans Danskompani – 2017 ⭐ Dear Stage, PotatoPotato Scenkonst – 2016 ⭐ Rörelsen får aldrig rynkor, Elin Hermansson – 2015 ⭐ I remember, Art of spectra – 2014 ÅRETS SPOT ON Vi vill hylla dem som sätter fingret rätt ner i samtiden ⭐ Mödrars manifest, Konstgruppen Ful – 2019 ⭐ Zebrafinken, Carlos Romero Cruz / Riksteatern – 2017 ⭐ Frökenmaskinerna #1 & #2 , Kastratet – 2016 ⭐ Unveil, Die Bühne – 2015 ⭐ Cargo, Angereds Teater och Circus Debre Berhan – 2014 ÅRETS KATHARSIS ” Vi vill hylla känslostormar som förlöser ” ⭐ Labyrint, Malmö Stadsteater – 2019 ⭐ Hamlet, Folkteatern Göteborg – 2017 ⭐ Möta hösten tillsammans?, Anna Vnuk och KLASSEN – 2016 ⭐ Constellations, GEST-Gothenburg English Studio Theatre – 2015 ⭐ Våroffer, Jeanette Langert – 2014 ÅRETS BROTT ” Vi vill hylla dem som brottar ner normen ” ⭐ Fem musor, PotatoPotato – 2019 ⭐ Killarna, Ögonblicksteatern – 2017 ⭐ JUCK -2016 ⭐ Mens, Teater Tamauer – 2015 ⭐ Röst: in concert, Göteborgs Stadsmission, Folkteatern och Unga Folkteatern – 2014 ÅRETS SINNESORGASM ” Vi vill hylla dem som får våra känselspröt att explodera ” ⭐ Skirtpower, danskompaniet Spinn – 2019 ⭐ Mormor, Mamma, Syster och Jag – Från Andra Sidan Heder, Art Arnehed – 2017 ⭐ Dear Humans, Dansstationens Turnékompani & Mari Carrasco – 2016 ⭐ M M M – Mat, Mata, Matas, MOLD – 2015 ⭐ Att begära tre systrar, Göteborgs Stadsteater – 2014 PUBLIKENS RÖST (DELADES UT 2017 & 2019) ⭐ Bernardas hus, Teater Norra – 2019 ⭐ Lost in Translation, International Theater Stockholm – 2017 ÅRETS SLOWFOOD ” Vi vill hylla näringsrika långkok som får oss att växa som människor ” ⭐ Lule Stassteater – 2019 ⭐ Lilith Performance Studio – 2017 ⭐ Mörkrädd, Masthuggsteatern – 2016 ⭐ A Particular Act Of Survival, Ami Skånberg Dahlstedt – 2015 ⭐ Johanna Larsson, för 2556 dagar på Backa Teater, Utanför boxen Masthuggsteatern – 2014 ÅRETS POLITISKA ” Vi vill hylla dem som ger behövliga käftsmällar ” ⭐ Carolina Frände, för Krilon och The Laramie project – 2019 ⭐ Svaret, Kulturhuset Stadsteatern Vällingby – 2017 ⭐ Revolution Poetry – 2016 ⭐ Troll i utkanten av samhället, Regionteater Väst – 2015 ⭐ Djävla Nuläge, Borås Stadsteater – 2014 ÅRETS FORMFÖRNYARE ” Vi vill hylla nya tankar om rum och nya rum för tankar ” ⭐ The most human, Robin Jonsson – 2019 ⭐ En annan värld, Malmö Stadsteater – 2017 ⭐ Våld och pedagogik – 2016 ⭐ Stand up yours – 2015 ⭐ Palmarum – 2014 ÅRETS EXTRAORDINÄRA INSATS (DELADES UT 2014) “Vi vill hylla dem som går i spjutspetsen” ⭐ Haroon Natan – 2014 ÅRETS HEDERSPRIS ⭐ Martha Vestin – 2019 ⭐ Josette Bushell-Mingo – 2017 ⭐ Ulla Kassius – 2016 ⭐ Henric Holmberg – 2015 ⭐ Rubicon – 2014 Programblad 2017

Sara Östebro Konstnärlig ledare & curator på Boy konsthall Sidan är under uppbyggnad, mer information kommer snart... Kontakt sara@teaternu.se boykonsthall@teaternu.se URVAL AV PRODUKTIONER

Matilda Klamas har sett Rosemarys Babyshower på PotatoPotato. < Back MOGNA BALLONGER OCH DOFTEN AV GUMMI Matilda Klamas har sett Rosemarys Babyshower på PotatoPotato. “EN FAVORITSEKVENS ÄR DANSEN MED DE FÖDANDE POLOTRÖJORNA, DÄR DE VITA BALLONGERNA PUTAR UT I HELT NYA STÄLLNINGAR.” MATILDA KLAMAS HAR SETT ROSEMARYS BABYSHOWER PÅ POTATOPOTATO OCH HAR FÅTT TA DEL AV EN FÖRESTÄLLNING FYLLD MED KONTRASTER OCH INBJUDANDE VISUELLA ELEMENT. Jag möts av mogna ballonger i taket och doften av gummi. Börjar osökt att tänka på kondomer men slår bort tanken, här handlar det inte om skyddat samlag utan det motsatta. Men doften bjuder ändå in till intimitet. Skådespelaren Jenny M Jensen äntrar scenen i en tolkning av en klassisk commedia dell’arte mask och sjunger en smäktande ballad om lyckan över att få föda fram liv, men det finns också ett annat ljud som konkurrerar, ett orosljud som läggs som en kontrast mot den lyckliga sången. Denna bild av kontraster präglar föreställningen. Där finns lyckan och frågetecknen om vad det innebär på ett existentiellt plan att vara gravid, men där finns också en stor oro och stundom blir bilderna läskiga. Föreställningens namn skvallrar också om denna kontrast. Rosemarys Babyshower anspelar på både en skräckfilm och ett amerikanskt fenomen som nu är en klassiker även i en svenskkontext för att fira barnets nedkomst. Upplevelsen sträcker sig över flera plan. Det finns komik, skräckbilder som ibland skrämmer och i bland roar, filosofiska diskussioner och en lek med kroppar och födandet. En favoritsekvens är helt klart dansen med de födande polotröjorna, där de vita ballongerna putar ut i helt nya ställningar. Publiken i den nästintill fullsatta salongen domineras av vad jag kodar som kvinnor och i pausen tjuvlyssnar jag nyfiket på samtalen. Det är berättelser om egna och andras förlossningar som bubblar upp, och en hel del barnmorskor som berättar om deras arbete, vad de känner igen sig i och inte. Temat i sig är väl värt att ägna ett helt konstnärskap åt och föreställningen lyckas ta detta till ett högre plan än en personlig berättelse. I programbladet läser jag att detta är PotatoPotatos bidrag till att låta det gravida och födande subjektet ta plats i världen. När Paulina Göth och Jenny M Jensen möts och diskuterar “sina egna” upplevelser kring det gravida varat är det stundtals svårt att hänga med bland subjekt och objekt, men på något sätt gör det inget. Det är bjussigt och jag får något att fundera vidare över. Ibland kan jag uppleva helheten som bitvis för fragmentariskt, det finns en risk att helheten välter över till en cabaretform, där scenerna förblir scener och inte bildar en helhet. Men frågorna som väcks hamnar rätt och binder samman väven, även om jag inte greppade användningen av maskerna som återkom i olika skepnader. Även om det var smärtsamt att uppleva andra aktens krystwerksspelning, där vi i konsertformat får uppleva en förlossning, är det den som ger oss förlösning. Vi får vårt glas med segersaft och går hem med en tacksamhet över att blivit födda. Idé, koncept, regi: Paulina Göth och Jenny M Jensen På scenen: Paulina Göth och Jenny M Jensen Ljusdesign och scenografi: Kerstin Weimers Röstverk: Zofia Åsenlöf Dramaturgi: Helena Engberg, Freja Hallberg och Linda Forsell Maskdesign och konstruktion: Tiina Nilsson Produktionsassistens och maskdesign: Simone Norberg Körtekniker: Martina Olsson Bild i bannern: från föreställningen, foto: Alexandra Hall Skriven av: Matilda Klamas Previous Next

Utställning LINDA PEDERSEN Utställning 2020 WINDY CITY BLUES Linda Pedersen 9 april – 23 maj 2020 Linda Pedersen spenderade tre veckor i Bollebygd under våren. Under sitt konstnärsresidens har hon haft sin bas i en stuga vid Nedflo strand där hon arbetat med motorsåg, lera och hittade föremål. Lindas arbeten är en hyllning till människans fantasi och magiska förmåga att resa mellan världar. Vi följer med på stora episka äventyr som knyter an till livets stora rörelser och resor i ljus och mörker.Vistelsen i Bollebygd har gett ett visst andrum från omvärldens oro, men skapandeprocessen har inte varit immun mot rådande omständigheter. ”Mina världar är nästan alltid dystopiska platser där människans existens i stort sätt har passerat eller inte än börjat existera. I dagens situation med tomma och tysta städer och platser kan nog fler känna igen sig i den stillheten och melankolin.” – Linda Pedersen Linda Pedersen (född. 1987, Göteborg) bor och är verksam i Stockholm. http://lindapedersen.net Live i P4 Sjuhärad Linda intervjuades av P4 Sjuhärad. Lyssna på intervjun här . Foto: AnnaCarin Isaksson